Finland utarbetar en doktrin för aktivt cyberförsvar och utvecklar cyberförsvarsförmågor, enligt Pia Hüsch, forskare vid Royal United Services Institute. ' Finland utvecklar ett aktivt cyberförsvar som kan inkludera offensiva motåtgärder, enligt experter. Gränsen mellan defensiva och offensiva handlingar i cyberrymden är suddig, säger experter, där det är svårt att skilja mellan defensiva och offensiva cybertekniker eftersom samma tekniker kan användas för båda ändamålen.
Enligt Pia Hüsch och en namnlös finsk expert är tekniker ofta flerbruks, och att inaktivera en motståndares logiska element kan vara underrättelseinhämtning i ett sammanhang och påverkan i ett annat. Offensiva förmågor behövs för att driva ut skadliga aktörer från nätverk och stänga ner servrar som används i attacker, hävdar experter. Det finns en konsensus om att aktiv intervention bör vara möjlig mot fientliga aktiviteter i ens eget nätverk.
Finlands cyberdoktrin skiljer mellan 'aktiva motåtgärder' (DCO-RA) och rent offensiva åtgärder, enligt en namnlös finsk expert. Allmänheten är mer accepterande av DCO-RA-typens handlingar än rent offensiva åtgärder, tillägger experten. Dock är det oklart vilka specifika offensiva motåtgärder som övervägs i Finlands utveckling av aktivt cyberförsvar, och hur Finlands cyberdoktrin definierar 'aktiva motåtgärder' (DCO-RA) kontra rent offensiva åtgärder i praktiken specificeras inte.
Finland har hittills endast använt sina cyberförmågor för defensiva ändamål, enligt Pia Hüsch. Ryssland och Kina är de mest betydande statliga hoten mot cybersäkerhet, noterar experter. Denna cyberutveckling sker mot en bakgrund av ökade spänningar med Ryssland.
Skydda system enbart genom informationssäkerhetsåtgärder inte längre räcker och kräver 'nya medel, såsom förbättrad internationell informationsutbyte, sanktioner eller aktivt cyberförsvar.'
År 2025 behandlade Ryssland Finland i en mer fientlig ton jämfört med tidigare år, enligt en finsk regeringsrapport om informationspåverkan. Rapporten tillskriver Rysslands aggressiva kommunikation Finlands stärkta NATO-samarbete och president Alexander Stubbs synliga roll i utrikes- och säkerhetspolitiska diskussioner. Dessa fynd ger kontext för Rysslands varningar 2026 över Finlands kärnvapenpolicyöversyn.
I mars 2026 varnade Ryssland Finland för att det skulle svara om Finland installerar kärnvapen på sitt territorium, efter att Helsingfors övervägde att häva ett långvarigt förbud mot att hysa sådana vapen. Kremls talesperson, Dmitry Peskov, kallade detta ett drag som eskalar spänningar i Europa. Tidigare uttryckte president Alexander Stubb stöd för oppositionspartier efter ett möte med riksdagspartiledare om kärnvapenpolicy, kritiserade de som hade hånat dissidenter och betonade vikten av riksdagsdebatt.
Regeringens förslag att ta bort kärnvapenrestriktioner från lagen hade väckt kontrovers, med oppositionspartier som krävde bredare konsultation. Identiteten hos den namnlösa finska experten som diskuterar cyberdoktrin och deras exakta roll eller tillhörighet är okänd. Dessutom är de juridiska eller etiska ramarna som styr Finlands potentiella användning av offensiva cyberförmågor inte detaljerade i tillgänglig information.
Finlands rörelse mot aktivt cyberförsvar överensstämmer med dess bredare säkerhetsposition mitt i NATO-integrering och regionala spänningar, när landet navigerar komplexa cyberhot och geopolitisk press. Utvecklingen av aktivt cyberförsvarsförmågor återspeglar Finlands proaktiva tillvägagångssätt för cybersäkerhet i en era där traditionella defensiva åtgärder alltmer otillräckliga mot sofistikerade statssponsrade hot. Experter betonar att denna förändring är en del av en global trend där nationer omvärderar sina cyberstrategier för att inkludera mer assertiva åtgärder samtidigt som de brottas med de etiska och juridiska konsekvenserna av sådana handlingar.