Sir Simon Gass, som tjänstgjorde som Storbritanniens representant i Iran mellan 2009 och 2011, sade till HuffPost UK att varje förväntan att militära åtgärder mot Iran skulle leda till regimskifte var en seger för optimism över realism. Enligt HuffPost UK beskrev Gass Trumps påstående att regimskifte hade skett eftersom den tidigare högste ledaren dödades som problematiskt, och noterade att positionen för hardliners, särskilt Irans revolutionsgarde, kan ha stärkts. Han tillade att revolutionsgardet nu bestämmer i Iran, och beslut fattas av personer som är mer hårdföra än före striderna började.
USA och Israel inledde överraskande flyganfall mot Iran den 28 februari 2026, och dödade högste ledaren Ali Khamenei i vad analytiker beskriver som en 'decapitation'-attack. Detta markerade en betydande upptrappning från 12-dagarskriget i juni 2025, som var det första stora testet mellan Israel och Iran men inte riktade sig mot toppledningen. Kriget 2026 innebar en medveten strategi att eliminera Irans seniora figurer, vilket fundamentalt förändrade landets maktstruktur.
Varje förväntan att militära åtgärder mot Iran skulle ha lett till regimskifte var en seger för optimism över realism.
Motstridiga uppgifter har framkommit om USA:s inblandning i dödandet av Khamenei. Enligt en Pentagon-tjänsteman motsatte sig USA en israelisk plan att döda Khamenei, och tjänstemannen uppgav att Israel, inte USA, var ansvarigt för attacken. President Trump hävdade dock att USA arbetade nära Israel för att spåra och döda Khamenei, och anonyma källor som citerades av The New York Times och CBS sade att CIA delade Khameneis platsdata med Israel. Denna motsägelse väcker frågor om den verkliga omfattningen av USA:s inblandning i 'decapitation'-attacken.
Kriget började under kärnvapenförhandlingar mellan USA och Iran, enligt forskning från nio källor. Den tidigare brittiska ambassadören i Iran, Sir Richard Dalton, sade att kriget inleddes baserat på en lögn om Irans kärnvapenprogram. IAEA uppgav att det inte fanns några bevis för ett strukturerat kärnvapenprogram vid tidpunkten för attackerna, vilket undergrävde den angivna motiveringen för attacken.
President Trump har ibland hävdat att det har skett ett regimskifte eftersom den tidigare högste ledaren dödades och en rad andra ledare också dödades under den militära kampanjen.
Iran svarade med robot- och drönarattacker mot Israel, USA:s baser och USA-allierade länder. USA och Israel har slagit mot mer än 5 000 mål i Iran, enligt Washington och Israel. Iran uppger att USA:s och israeliska styrkor har bombat nästan 10 000 civila platser och dödat mer än 1 300 civila, även om det faktiska antalet civila offer fortfarande är overifierat.
Trump förlängde återigen vapenvilan i kriget när han desperat försöker nå en överenskommelse med Iran för att avsluta konflikten, enligt stora medierapporter. Konflikten har orsakat stigande globala oljepriser och stört sjöfarten i Hormuzsundet, vilket påverkat globala marknader. Villkoren för vapenvilans förlängning och utsikterna för en permanent överenskommelse är fortfarande oklara.
Problemet med det, förutom att det inte är sant, är att det som kan ha hänt i Teheran är att positionen för hardliners, och särskilt den [iranska] militära kapaciteten, faktiskt har stärkts i allt detta.
Den tidigare brittiska premiärministern John Major fördömde kriget som olagligt och kritiserade Trumps hantering, enligt HuffPost UK. Sir Simon Gass kommentarer lägger till kritiken från tidigare brittiska tjänstemän, som ifrågasätter effektiviteten och lagligheten av den militära kampanjen.
Mojtaba Khamenei valdes till ny högste ledare efter Ali Khameneis död, enligt forskning. Den exakta karaktären av maktskiftet och revolutionsgardets inflytande i den nya ledarstrukturen är fortfarande osäker. Statusen för kärnvapenförhandlingarna mellan USA och Iran är också oklar, liksom konfliktens långsiktiga påverkan på Irans politiska landskap.
Och jag är inte tveksam om att det för närvarande är [Irans revolutionsgarde] som bestämmer.
Besluten i Iran fattas nu av personer som är mer hårdföra, även jämfört med regimen före striderna började.
President Trump hävdade att USA arbetade nära Israel för att spåra och döda Khamenei.
Den tidigare brittiska premiärministern John Major fördömde kriget som olagligt och kritiserade Trumps hantering.