Toppmötet, som samlar EU:s stats- och regeringschefer med ledare från flera mellanösternländer, syftar till att bidra till att minska fientligheterna i en region som är drabbad av konflikter. Enligt flera rapporter deltar dock inte alla relevanta parter. Sammankomsten omfattar främst länder som påverkas av våldet snarare än huvudaktörerna: Iran, Israel och USA är frånvarande. Länder från Arabiska halvön representeras endast via generalsekreteraren för Gulfstaternas samarbetsråd, vilket begränsar omfattningen av direkt dialog.
EU-ledare har uttryckt förhoppning om att toppmötet kan ha en positiv inverkan, samtidigt som de erkänner unionens begränsade politiska och militära inflytande i regionen. Frankrikes president Emmanuel Macron sade på en presskonferens: "Europa måste göra ännu mer. Det ligger i allas intresse att stabiliteten återvänder så fort som möjligt." Macron uttryckte förhoppning om att påverka krisen och krigssituationen kring Iran, enligt stora medierapporter. Trots dessa ambitioner noterar analytiker att EU:s förmåga att påverka händelseutvecklingen begränsas av bristen på hård makt och interna splittringar.
Europa måste göra ännu mer. Det ligger i allas intresse att stabiliteten återvänder så fort som möjligt.
EU:s utrikeschef Kaja Kallas försvarade initiativet och sade att hon ser värde i att samla EU tillsammans med länder som Egypten, Libanon, Jordanien och Syrien. Kallas påpekade dock en betydande lucka i de nuvarande USA-Iran-samtalen. "Raketprogrammet, stödet till ombud i regionen, cyber- och hybridattacker i Europa tas inte upp," sade hon på en presskonferens. "Vi riskerar att landa med ett ännu farligare Iran. Vi måste vara tydliga, tillsammans med regionala aktörer, om att dessa frågor måste hanteras och att vi kan hjälpa till i förhandlingarna." Kallas och EU-rådets ordförande António Costa har nyligen rest omfattande i regionen, vilket understryker blockets diplomatiska ansträngningar.
EU är fortfarande en ekonomiskt viktig aktör i Mellanöstern och ger betydande humanitärt bistånd, bland annat till palestinier. Politiskt sett hämmas dock dess inflytande av olika åsikter bland medlemsstaterna om Israel. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez, som har varit mest kritisk mot både Israel och USA, uttryckte frustration. "Det finns ingen enighet i denna fråga och resultatet är att EU:s position försvagas," sade han på en presskonferens. Sánchez är missnöjd med att EU inte kan enas om att suspendera sitt associeringsavtal med Israel, vilket belyser den interna oenighet som begränsar blockets kollektiva agerande.
Det är fortfarande oklart vilka specifika resultat toppmötet kommer att producera eller om USA eller Iran kan komma att involveras på något sätt. EU:s förmåga att omvandla sin ekonomiska tyngd till politisk hävstång är osäker, och oenigheter mellan medlemsstaterna om Israelpolitiken fortsätter att hindra ett enhetligt förhållningssätt. Tidslinjen för potentiella USA-Iran-förhandlingar är också otydlig, vilket lämnar EU:s roll i processen odefinierad.