Europeiska unionens utsläppshandelssystem står inför ökad press för avslappning på grund av stigande energikostnader, enligt flera rapporter. Kritiken mot ETS växer mitt i geopolitiska spänningar och globala energidiskrepanser, med industrier i Tyskland som hänvisar till konkurrenskraftsfrågor på grund av höga koldioxid- och elpriser. Flera EU-medlemsstater, inklusive Polen, Tjeckien och Italien, förespråkar en djup revidering eller tillfällig upphävning av ETS.
ETS är en hörnsten i EU:s klimatstrategi, som kräver att sektorer med höga utsläpp köper utsläppsrätter. Splittring mellan EU-medlemsstater över ETS-reformer och försvar av klimatmål har skärpts. Andra EU-huvudstäder, som de i skandinaviska länder och Spanien, försvarar starkt integriteten i koldioxidmarknaden som avgörande för den gröna omställningen.
Frankrike varnar för att överge klimatmål enbart av konkurrenskraftsskäl, samtidigt som man erkänner den finansiella bördan av ETS för fossila bränsleberoende ekonomier. Europeiska kommissionen befinner sig i en känslig position, noterar ETS:s konkreta resultat i att minska utsläppen, men överväger tekniska justeringar som att förlänga fria utsläppsrätter för gröna investeringar. Observatörer tror att en grundläggande omstrukturering av ETS är osannolik, eftersom det skulle straffa aktörer som redan genomgår omställning.
Den planerade utvidgningen av ETS till vägtransporter och byggnadsuppvärmningssektorer, redan försenad, kan justeras eller överges på grund av politisk känslighet. Det är fortfarande oklart vilka specifika tekniska justeringar Europeiska kommissionen överväger eller om ETS-utvidgningen till vägtransporter och byggnadsuppvärmning kommer att genomföras, försenas ytterligare eller överges. Hur Europeiska kommissionen kommer att balansera industriell konkurrenskraft med klimatmål i sina kommande beslut är också osäkert.