Enligt källor har drönare fått betydande betydelse i både civila och militära sammanhang, men skadlig användning av drönare ökar och hoten blir mer gränsöverskridande. Handlingsplanen syftar till att skapa en samordnad europeisk strategi för drönarsäkerhet och motåtgärder mot drönare. Den föreslår att EU bör stärka sin tekniska kapacitet inom drönarområdet och motdrönarsystem genom investeringar i avancerad teknologi, testmiljöer, gemensamma standarder och strängare regler för registrering och spårbarhet, även om de specifika investeringarna i avancerad teknologi inte specificeras.
En gemensam, integrerad europeisk situationell bild bör byggas upp genom datadelning mellan civila, militära och polisiära aktörer, inklusive förbättrade sensorer, AI-identifiering, utnyttjande av kommunikationsnätverk och en EU-gemensam incidentplattform, men tidsramen för att implementera denna plattform är oklar. EU bör stärka sin förmåga att hantera drönarincidenter genom gemensamma övningar, snabbinsatsstyrkor, upphandlingsstöd och interoperabla kommandosystem. Vid EU:s yttre gränser bör Frontex arbete mot drönarhot och användningen av drönare i gränsövervakning stödjas, även om specifika åtgärder för detta stöd inte specificeras.
Planen öppnar för ett framtida gemensamt EU-regelverk för att motverka drönaraktiviteter, men viktiga skillnader mellan detta regelverk och befintliga nationella regler beskrivs inte. Handlingsplanen betonar att säkerhet också är en förutsättning för fortsatt innovation och konkurrenskraft i den europeiska drönarsektorn. Den framhäver vikten av internationellt samarbete, särskilt med Ukraina, NATO och EU:s grannländer.
Den svenska regeringen välkomnar kommissionens meddelande om handlingsplanen och är positiv till det helhetsperspektiv som tagits. Den svenska regeringen ser planen som kompletterande till nationella åtgärder, baserat på principen att nationell säkerhet och försvar är medlemsstaternas ansvar.