Utrikesministernas möte pågår under måndagen i Pakistans huvudstad, med fokus på att minska de regionala spänningarna. Enligt ett uttalande från utrikesministeriet kommer de besökande utrikesministrarna att hålla djupgående diskussioner om detta mål och kommer att träffa Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif. En källa inom utrikesministeriet sade att det fyrpartsmötet skulle äga rum på måndagen, med delegationer som anlände söndag kväll, efter att utrikesminister Ishaq Dar bjudit in sina kollegor. Stora medierapporter indikerar dock att ingen av de krigförande parterna är närvarande vid mötet, och Svenska Dagbladet rapporterar att premiärminister Shehbaz Sharif före förhandlingarna ska ha hållit detaljerade diskussioner om kriget med Irans president Masoud Pezeshkian.
Bakgrunden till dessa förhandlingar är en skarp eskalering som började den 28 februari 2026, när amerikanska och israeliska styrkor inledde operationer mot iranska mål, enligt flera rapporter. Tourism-review.com rapporterade att ayatolla Ali Khamenei dog under den första attackvågen, även om detta förblir ett påstående utan officiell bekräftelse. Iran svarade med koordinerade aktioner mot militära och symboliska platser över Israel och allierade nationer, visar forskning.
Den mänskliga kostnaden är betydande, med Iran som säger att mer än 1 000 personer har dödats i kriget hittills. Som svar uppmanade USA:s utrikesdepartement alla amerikanska medborgare att omedelbart lämna Iran, Israel, Qatar, Bahrain, Egypten, Irak, Jordanien, Kuwait, Libanon, Oman, palestinska områden, Saudiarabien, Syrien, Förenade Arabemiraten och Jemen med kommersiella transportmedel. Länder som Kina, Italien, Frankrike och Tyskland tog initiativ till evakueringsinsatser för sina medborgare, enligt flera rapporter.
Länderna undersöker hur man kan kombinera styrkor för att lösa regionala problem.
Flygtrafiken i Mellanöstern förblir kraftigt störd på grund av konflikten, med forskning som visar att den 7 mars 2026 möter lufttransport över stora delar av regionen – inklusive Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait, Israel, Bahrain, Irak och Jordanien – allvarliga störningar, med ovanligt tysta himlar. Dubai International, Abu Dhabi och Hamad International i Doha har kraftigt minskat aktiviteten, med Emirates, Etihad och Qatar Airways som har minimala scheman.
Påverkan på stora flygplatser i Gulfen har varit djupgående. Gulfnav – Dubai, Abu Dhabi, Doha – stannade efter de första amerikansk-israeliska attackerna mot Iran i slutet av februari, med stängt luftrum och nedstängda flygplan, enligt rapporter. Tiotusentals passagerare lämnades strandsatta i Dubai, Abu Dhabi och Qatar på grund av flygstörningar. Dubai International Airport är den mest trafikerade flygplatsen i världen för internationella passagerare, med över 92 miljoner passagerare 2024, visar forskning, medan London Heathrow tog emot strax under 83 miljoner passagerare 2024, och Abu Dhabi och Doha-flygplatserna hanterade cirka 87 miljoner passagerare tillsammans. Under normala omständigheter hanterar flygplatser i Gulfen över 3 000 flygningar dagligen, mestadels opererade av Emirates, Etihad och Qatar Airways.
Specifika flygbolagsstörningar är omfattande. Den 7 mars 2026 hade mer än 1 500 avgångar ställts in, enligt FlightAware. Emirates återupptog ett litet antal passagerarreturresor och luftfraktrutter men stoppade regelbunden drift efter 23:59 den 7 mars 2026. Qatar Airways kan inte bedriva någon service alls på grund av stängt luftrum. Långdistansbolagen Etihad Airways, Emirates och Qatar Airways har alla tillfälligt avbrutit verksamheten, enligt flera rapporter.
Länderna diskuterade det amerikansk-israeliska kriget mot Iran och Teherans motattacker mot Gulfstaterna.
Ekonomiska konsekvenser växer. Bränsleförsörjning från raffinaderier i Gulfen är strypt efter att Iran effektivt blockerat Hormuzsundet, vilket har fått flygbränslepriserna att fördubblas sedan konflikten började, visar forskning. Gulfregionen står normalt för ungefär hälften av Europas flygbränsleimport. Vissa flygbolag har börjat minska flygningar som svar på bränslebrist och högre priser. Flygavbrott har pressat luftvägar mellan Asien och Europa mot omvägar över Kaukasus, genom Afghanistan eller via Egypten, Saudiarabien och Oman, vilket ökar kostnaderna.
Bredare regionala rese- och turistpåverkan är allvarlig. Före krisen närmade sig den årliga turistintäkterna i regionen 460 miljarder dollar, enligt forskning. Förtroendet bland globala besökare har sjunkit kraftigt på grund av konflikten. USA och Israels gemensamma krig mot Iran har vält om resor över Mellanöstern och lämnat hundratusentals människor strandsatta.
Pakistan har framträtt som en nyckelförmedlare mellan Iran och USA, som fungerar som mellanhand, med forskning som indikerar att Islamabad har långvariga länkar med Teheran och nära kontakter i Gulfen. Premiärminister Shehbaz Sharif och arméchefen fältmarskalk Amin Munir har en personlig relation med USA:s president Donald Trump.
Mötet var initialt planerat i Turkiet men flyttades till Pakistan eftersom pakistanska motsvarigheter måste stanna kvar i sitt land.
Detaljer från det diplomatiska mötet i Islamabad inkluderar diskussioner om det amerikansk-israeliska kriget mot Iran och Teherans motattacker mot Gulf-länder, som turkiska utrikesminister Hakan Fidan noterade på en presskonferens. Han sade att länderna undersöker hur man kan kombinera styrkor för att lösa regionala problem, och att mötet initialt planerades i Turkiet men flyttades till Pakistan eftersom pakistanska motsvarigheter måste stanna kvar i sitt land. Om direkta förhandlingar mellan USA och Iran för närvarande är planerade eller pågående är osäkert, eftersom Teheran har vägrat erkänna att man håller officiella förhandlingar med Washington, även om en anonym källa citerad av Tasnim-nyhetsbyrån sade att Iran har skickat ett svar på Trumps 15-punktsplan för att avsluta kriget via Islamabad.
Regionala säkerhetsdynamik involverar Turkiet som sökt en säkerhetspakt med Pakistan och Saudiarabien sedan förra året, enligt forskning. Turkiska källor sade att Ankara försökte få Egypten med i säkerhetsarrangemanget, som inte skulle spegla NATO utan fungera som en plattform för försvarsamarbete. Turkiet och Egypten undertecknade ett bilateralt militäravtal i februari för att fördjupa säkerhetssamarbetet under president Erdogans besök i Kairo.
Politiska positioner varierar, med ett gemensamt uttalande från de deltagande länderna i Riyadh som starkt kritiserar Teheran för dess attacker mot Gulfen, medan Israel endast nämns kort som har en 'expansionistisk' politik i Libanon. Ankara har upprepade gånger beskrivit Israel som den främsta upphovsmannen till kriget med Iran, visar forskning.
Osäkerheter kvarstår angående resultaten av mötet i Islamabad, utan några specifika avtal annonserade ännu. Återhämtningstiden för flygtrafiken är oklar, eftersom experter varnar för att flygningar under de kommande dagarna och veckorna kan fortsätta att uppleva störningar, vilket orsakar ringeffekter globalt. Hur länge de allvarliga flygstörningarna i Mellanöstern kommer att vara och den fulla ekonomiska påverkan på flygbolag och passagerare är inte ännu kända.
Ytterligare okända faktorer inkluderar den nuvarande statusen för ayatolla Ali Khameneis död, som saknar officiell bekräftelse, och utvecklingen i själva kriget. De diplomatiska ansträngningarna möter utmaningar, med Teherans hållning till förhandlingar som förblir tvetydig.
Implikationerna är långtgående. Flygplatser i Gulfen fungerar som kritiska nav som förbinder resenärer till Europa, Afrika och Asien. Mitt i stängda luftrum har många flygbolag tvingats ställa in flygningar eller byta till längre rutter, vilket belastar driftskostnader och biljettpriser. Störningarna belyser de bredare diplomatiska utmaningarna i att lösa en konflikt som har destabiliserat en nyckelförbindelse för global transit.