Trots nya lagkrav som föreskriver att gymnasieskolor ska anpassa sig mer till arbetsmarknadens behov går nästan två av tre gymnasieelever i Örebro län på högskoleförberedande program istället för yrkesutbildning. Enligt en granskning av Svenskt Näringsliv är cirka 63 procent av gymnasieeleverna i länet inskrivna på högskoleförberedande program, medan endast cirka 37 procent går yrkesprogram. Denna fördelning har legat på ungefär samma nivå i flera år, enligt organisationen.
Karl Hulterström, regionchef för Svenskt Näringsliv i Örebro län, uttryckte oro över den långsamma förändringstakten. "Vi hade önskat att omställningen skett tidigare," sa han och noterade att företag i regionen efterfrågar fler yrkesutbildade arbetstagare. Bakgrunden är regeringens nya reform som kräver att gymnasieutbildningen ska vara mer anpassad till arbetsmarknadens behov snarare än enbart elevernas preferenser.
Vi hade önskat att övergången hade skett tidigare
Christopher Hedbom Rydaeus (M), ordförande för Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden, delar denna bedömning. "Vi har en obalans på arbetsmarknaden idag - ett överskott av teoretiker och en brist på praktiker. Vi försöker justera detta, men det är en stor apparat som behöver flyttas," sa han. Han påpekade också att gymnasieval i grunden styrs av elevernas egna preferenser, vilket gör det avgörande att få fler elever att frivilligt välja yrkesprogram.
En annan utmaning för yrkesprogrammen är tillgången på APL-platser (arbetsplatsförlagd utbildning), vilket kräver nära samarbete med företag för att säkerställa tillräckligt många platser.
Vi har en missmatchning på arbetsmarknaden idag - ett överskott av teoretiker och en brist på praktiker. Vi försöker justera detta, men det är en stor apparat som behöver flyttas.
Det är en stor utmaning att fylla alla APL-platser. Vi försöker ständigt upprätthålla en dialog med företag för att möjliggöra fler