Europeiska centralbanken lämnade sin inlåningsränta oförändrad på 2% på torsdagen, enligt flera rapporter. Den huvudsakliga refinansieringsräntan förblev på 2,15% och utlåningsräntan på 2,4%. Beslutet kom då ECB:s styrande organ anser att Iran-kriget kommer att ha en väsentlig påverkan på inflationen på kort sikt genom högre energipriser, enligt flera rapporter. Kriget i Mellanöstern har gjort utsikterna betydligt mer osäkra, vilket skapar uppåtrisker för inflationen och nedåtrisker för den ekonomiska tillväxten, uppgav ECB. ECB:s februariumöte lämnade också räntorna orörda, enligt flera rapporter.
Energipriserna har stigit kraftigt efter utbrottet av fientligheter. Europeiska naturgasterminer steg med över 30% till 74 euro per megawattimme, den högsta nivån på mer än tre år, enligt flera rapporter. Brentolja passerade 119 dollar per fat och WTI översteg 96 dollar, enligt flera rapporter. Om energikostnaderna förblir höga i flera månader kan de försena eventuella lättnader långt in i 2027, uppger ekonomer som följer situationen.
Banken förväntar sig att räntan ligger kvar på denna nivå framöver, men prognosen är mycket osäker.
Finansmarknaderna har reagerat kraftigt på konflikten. Penningmarknadskontrakt har skiftat på grund av Iran-kriget och prissätter möjligheten av en eller två räntehöjningar senare i år, enligt flera rapporter. Den svenska kronan stärktes med 0,3% till 10,7515 per euro efter Riksbankens tillkännagivande, enligt flera rapporter. Kronan har dock sjunkit nästan 1% mot euron i mars 2026 på grund av attacker mot Iran som fått investerare att sälja högre riskvalutor, enligt flera rapporter.
Riksbanken behöll styrräntan på 1,75% för fjärde mötet i rad i mars 2026, enligt flera rapporter. Bankchefen Erik Thedéen sade att banken förväntar sig att räntan ligger kvar på denna nivå framöver, men prognosen är mycket osäker, enligt flera rapporter. Om konflikten i Mellanöstern fortsätter kan Riksbanken höja räntan vid sina möten i maj eller juni, enligt flera rapporter. Riksbanken upprepade dock en prognos om att styrräntan bör ligga kvar på den nivån in i 2027, enligt flera rapporter. Detta skapar en motsägelse: en höjning i maj eller juni skulle vara mycket tidigare än slutet av 2027, vilket innebär en mer aggressiv åtstramningscykel. Skillnaden i specificitet kan leda till olika tolkningar av Riksbankens framåtblickande vägledning.
Vi är optimistiska om en nedtrappning av konflikten och behåller vår prognos om oförändrad styrränta under året.
Svenska ekonomer har olika syn på räntebanan. SBAB:s chefsekonom Robert Boije sade att de är optimistiska om en nedtrappning av konflikten och behåller sin prognos om oförändrad styrränta under året, enligt flera rapporter. SBAB prognostiserar att bostadspriserna kommer att stiga med drygt 4% under 2026, något lägre än tidigare bedömning, enligt flera rapporter. Anna Seim, vice riksbankschef, stöder beslutet att lämna styrräntan oförändrad på 1,75% och inte justera räntebanan, med en höjning först i slutet av 2027, enligt flera rapporter. Seim är dock orolig för att på grund av Iran-kriget kan inflationen stiga till omkring 4% när man rensar bort vissa effekter, enligt flera rapporter.
Riksbanken höjde sin prognos för inflationen i år och sänkte sin förväntan på tillväxten, enligt flera rapporter. Banken förväntar sig att KPIF-inflationen återgår till målet 2029, i takt med att tillfälliga tryck från energipriser och momsjusteringar avtar, enligt flera rapporter. Riksbanken är redo att agera i båda riktningarna: höja räntorna om inflationen visar sig mer ihållande, eller sänka räntorna om efterfrågan försvagas betydligt, enligt flera rapporter.
Riksbankens beslut följer USA:s Federal Reserve som höll räntorna stilla på onsdagen, med Europeiska centralbanken förväntad att göra samma sak senare på torsdagen, enligt flera rapporter. Denna samordnade paus återspeglar den utbredda osäkerheten orsakad av Iran-kriget.
Flera okända faktorer kvarstår. Varaktigheten av Iran-kriget och dess slutliga påverkan på energipriserna är oklara. Det är osäkert om ECB eller Riksbanken faktiskt kommer att höja räntorna senare under 2026, och i så fall med hur mycket. Den exakta inflationsprognos som Riksbanken höjde för i år har inte offentliggjorts. Hur konflikten kommer att påverka den ekonomiska tillväxten i euroområdet och Sverige specifikt är också okänt. Riksbankens beredskap att agera i båda riktningarna lämnar möjligheten öppen för en räntesänkning om efterfrågan försvagas betydligt.