Enligt officiella källor kommer Kanadas premiärminister Mark Carney att bli den första icke-europeiska ledaren som deltar i ett toppmöte för den europeiska politiska gemenskapen i Jerevan. Carney sade att han är fast besluten att bygga nya handels- och diplomatiska allianser efter förlusten av USA-marknader, och armeniska tjänstemän beskrev hans närvaro som ett tecken på västligt stöd, men kanadensiska diplomater har avvisat förslag om att Kanada skulle kunna söka EU-medlemskap.
Europeiska tjänstemän säger att Jerevan valdes som värd för toppmötet för att visa upp sina stärkta band med Europa och sin långsamma frigörelse från Ryssland. En talesperson för premiärminister Pashinyans parti Civil Contract uppgav att partiet söker en stor seger i junivalet för att fortsätta fredsarbetet med Azerbajdzjan. Enligt Armeniens centrala valkommission ställs han inför tre oppositionspartier som är mer sympatiskt inställda till Ryssland. Thomas de Waal, senior fellow vid Carnegie Europe, sade att europeiska ledare kommer att behöva balansera i Jerevan, då de håller vad som ser ut som ett valmöte för Pashinyan samtidigt som de diskuterar att bygga ett mer robust och mindre polariserat Armenien. Hur toppmötets resultat kommer att påverka Pashinyans ställning är fortfarande oklart.
Armeniska regeringsförhandlare har indikerat att Armenien är på väg att nå ett fredsavtal med Azerbajdzjan som skulle öppna gränserna mot Azerbajdzjan och Turkiet, stängda sedan 1990-talet. Premiärminister Pashinyan har sagt att Armenien för en strategi av 'diversifiering', med bibehållna band till både Ryssland och väst. Enligt armeniska försvarsmyndigheter har relationerna med Moskva blivit ansträngda delvis för att ryska fredsbevarare kritiserades för att inte ha ingripit mer beslutsamt under konflikter med Azerbajdzjan.
I verkligheten är det en process där Armenien försöker etablera relationer med Europeiska unionen.
Europeiska rådets tjänstemän uppgav att ledare från nästan 50 länder, inklusive alla 27 EU-medlemmar, kommer att mötas på måndag för att diskutera spänningarna mellan USA och Iran samt de ekonomiska effekterna av en långvarig konflikt. Vita huset meddelade att Donald Trumps plan att dra tillbaka mer än 5 000 amerikanska soldater från Tyskland under det kommande året också kommer att vara ett viktigt diskussionsämne. Armeniska gränstjänstemän har noterat att Armenien delar gräns med Iran men inte har påstått att iranska missiler har landat på dess territorium, till skillnad från grannlandet Azerbajdzjan.
Armeniska regeringstjänstemän sade att Jerevan hoppas att det första bilaterala toppmötet mellan Armenien och EU, som hålls dagen efter EPC-toppmötet, kommer att resultera i extra finansiering för att främja demokrati och viseringsliberalisering. Enligt EU-register undertecknade Armenien ett omfattande partnerskapsavtal med EU 2017, och förra året, enligt det armeniska parlamentets register, antog man en lag som förklarar sin avsikt att ansöka om EU-medlemskap. EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos sade i ett officiellt uttalande att Armenien och EU aldrig har varit närmare. Statsvetaren Alexander Iskandaryan, i samtal med Euronews, beskrev processen som att Armenien försöker etablera relationer med Europeiska unionen. Det är fortfarande oklart om extra finansiering och viseringsliberalisering kommer att godkännas.
Enligt armeniska utrikesministeriet började världsledare anlända till Jerevan på söndagen inför det 8:e mötet i den europeiska politiska gemenskapen, som hålls under mottot 'Att bygga framtiden: Enighet och stabilitet i Europa'. Den brittiska premiärministerns, den ukrainska presidentens, den franska presidentens och den polska premiärministerns kanslier bekräftade deras ankomst på söndag eftermiddag. Toppmötet kommer att ledas gemensamt av Europeiska rådets ordförande António Costa och Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan, enligt Europeiska rådet. Costa sade att Europa och Kanada bygger en global allians för att försvara fred, gemensamt välstånd och multilateralism. Ukrainska tjänstemän sade att president Zelenskyy förväntas ha sidomöten med flera länder. Den europeiska politiska gemenskapen inrättades 2022 efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, som ett mellanstatligt forum för politiska och strategiska diskussioner, enligt dess grundstadga.