Explosionen slet sönder bussen på Panamerican Highway i Cajibio, Cauca, en region som länge plågats av aktivitet från väpnade grupper. Guvernör Octavio Guzmán bekräftade att explosionen dödade sju personer, medan officiella uppdateringar angav antalet skadade till 20. Vittnen beskrev explosionskraften som så stark att de kastades flera meter bakåt. Dödssiffran är dock omtvistad: lokala myndigheter rapporterade 14 döda och 38 skadade, medan Colombias nationella armé uppgav att 28 skadades. Guvernör Guzmán uppgav initialt att fler än 17 personer skadades. Den exakta dödssiffran och antalet skadade har inte bekräftats oberoende.
Tjänstemän har fördömt attacken som en terroristhandling. General Hugo López beskrev den som en 'terroristhandling' och skyllde på nätverk av 'Iván Mordisco' och Jaime Martínez-fraktionen, båda FARC-dissidentgrupper som förkastade fredsavtalet från 2016. President Gustavo Petro fördömde gärningsmännen som 'terrorister, fascister och knarklangare' och skyllde specifikt på en knarklangare och FARC-dissidentledare känd under aliaset Iván Mordisco. Armén har underrättelseuppgifter som kopplar attackerna till ledaren för gerillagruppen Estado Mayor Central, även om den gruppen inte har tagit på sig ansvaret.
Bussbombningen är en del av en bredare våldsvåg över sydvästra Colombia. General López rapporterade minst 26 kriminella incidenter under de senaste två dagarna som endast drabbade civila. Tidigare angrepp inkluderar en skjutning mot en polisstation i Jamundi och en attack mot en civil luftfartsradaranläggning i El Tambo. Två fordon riggade med sprängämnen detonerades nära militära enheter i Cali och Palmira på fredagen, vilket orsakade materiella skador. En bombattack mot en militärbas i Cali på fredagen lämnade två personer skadade, enligt tjänstemän, även om vissa rapporter initialt sade att ingen skadades. I Cali sade borgmästare Alejandro Eder att tre sprängladdningar detonerades nära polisstationer. Colombias nationella polis rapporterade fler än 20 'terroristattacker' den dagen, inklusive bilbomber, skjutvapenattacker och sprängladdningar. Minst två poliser var bland de dödade, sade polisen.
President Gustavo Petro fördömde attacken och kallade gärningsmännen 'terrorister, fascister och knarklangare'.
Eskaleringen föranledde mobilisering av högt uppsatta tjänstemän ledda av försvarsminister Pedro Sánchez, enligt flera rapporter. Guvernör Francisca Toro efterlyste omedelbart stöd och förstärkning av säkerhetsstyrkorna. Försvarsdepartementet sade att militära styrkor förhindrade sex attacker och grep två personer som förberedde sprängämnen.
Cauca och Valle del Cauca fungerar som ett kritiskt nav för olagliga aktiviteter för illegala väpnade grupper som kämpar om kontrollen över narkotikasmugglingsrutter, sade myndigheterna. Regionens strategiska läge vid Stillahavskusten och dess bergiga terräng gör den idealisk för kokainproduktion och smuggling. Attacken kan också vara kopplad till det kommande presidentvalet den 31 maj, med stora medier som antyder att den är en del av en rad våldsamma incidenter inför valet.
Bussbombningen är den senaste i en rad våldsamma händelser i Colombia under 2025. Forskning från flera källor indikerar att augusti 2025 såg det 100:e dödandet av en social aktivist och det 30:e dödandet av en tidigare FARC-gerilla i fredsprocessen. Antalet massakrer – attacker som dödar minst tre personer – ökade markant under 2025. Den 1 augusti 2025 dödades tre personer i Colombias 41:a dokumenterade massaker 2025 i Cúcuta, Norte de Santander. Den 6 augusti 2025 dödades socialaktivisten Ruhal Martínez i Jamundí, Valle del Cauca, och kropparna av tre personer hittades i Consacá, Nariño. Den 7 augusti 2025 mördades socialaktivisten Brayan Saa i Dagua, Valle del Cauca, och fyra män och en kvinna hittades döda i Santa Bárbara, Antioquia, uppenbara offer för en lokal kriminell organisation. Den 10 augusti 2025 dödade beväpnade angripare Blanca Nelly Osorio och hennes barnbarn Yefrin Andrés Herrera i Pereira, Risaralda.
Trots officiella tillskrivningar råder osäkerhet om ansvaret för bussbombningen. Armén har underrättelseuppgifter som kopplar attackerna till ledaren för Estado Mayor Central, men den gruppen har inte tagit på sig ansvaret. Den exakta dödssiffran och antalet skadade är fortfarande oklara, liksom det exakta datumet för attacken – vissa rapporter säger lördag, andra tisdag. Det är också okänt om attackerna är direkt kopplade till det kommande presidentvalet eller är en del av pågående kriminella territoriella strider.