Artemis II-besättningen slog ner utanför Kaliforniens kust sent på fredagskvällen och återvände till jorden efter ett banbrytande uppdrag. NASA-astronauterna Reid Wiseman, Victor Glover och Christina Koch, tillsammans med CSA-astronauten Jeremy Hansen, slutförde sin resa i Orion-kapseln, som döptes till Integrity. Enligt större medierapporter återvände besättningen till jorden sent på fredagskvällen eller tidigt på lördagsmorgonen, med Orion-rymdfarkosten som framgångsrikt återinträdde i jordens atmosfär och slog ner utanför San Diegos kust den 10 april.
Under uppdraget reste Artemis II-besättningen längre från jorden än några andra människor och bröt distansrekordet som hölls av Apollo 13. Större medierapporter indikerar att besättningen reste 252 756 miles (406 771 kilometer) från jorden, vilket överträffade det tidigare rekordet på 248 655 miles (400 000 km) från 1970. Forskningskällor bekräftar att Artemis II-uppdrags rymdfarkost, Orion, bröt rekordet för mänsklig resa vid cirka 13:56 EDT på måndagen, med uppdraget som flög totalt 694 481 miles (1 117 658 kilometer). Denna bedrift kom när besättningen slutförde en 10-dagars resa runt månen och blev de första människorna på mer än 50 år att resa nära jordens himlakropp.
Det är så fantastiskt att höra jorden igen.
Den höga risken vid återinträdet involverade hastigheter på cirka 24 000 mph, enligt större medierapporter, med temperaturer som nådde upp till 2 760°C (5 000°F). Ett kommunikationsavbrott inträffade under återinträdet på grund av plasmasbildning runt rymdfarkosten. Värmeskölden var avgörande för skydd under återinträdet, med oro på grund av skador i ett tidigare testflygning, och NASA-tjänstemän var oroliga för återinträdet utan någon plan B om värmeskölden misslyckades. Besättningen och rymdfarkosten skyddades av Orions termiska skyddssystem när de reste nästan 35 gånger ljudets hastighet under återinträdet, enligt officiella källor.
Inledande inspektioner av det termiska skyddssystemet visade att det fungerade som förväntat, utan ovanliga förhållanden identifierade, enligt officiella källor. Dykarbilder av rymdfarkostens värmesköld som initialt togs efter nedslag och ytterligare inspektioner på återhämtningsfartyget visade att förlusten av förkolnat material som observerats på Artemis I minskade avsevärt, både i kvantitet och storlek. Värmesköldens prestanda var konsekvent med marktestning i arc jet-anläggning efter Artemis I, och de keramiska plattorna på den övre koniska bakskalet på besättningsmodulen fungerade som förväntat. Reflekterande termisk tejp, som förväntas brinna upp vid återinträde, finns fortfarande på många platser, även om dess effekt på rymdfarkostens prestanda förblir okänd.
När vi överträffar det längsta avstånd människor någonsin har rest från planeten jorden, gör vi det för att hedra de extraordinära ansträngningarna och bedrifterna från våra föregångare inom mänsklig rymdutforskning.
Orion slog ner med precision, bara 2,9 miles från den planerade landningsplatsen, enligt officiella bedömningar. Inledande bedömningar visade att hastigheten vid inträdesgränsen var inom en mile-per-timme från förutsägelserna. Servicemodulen lossnade från besättningskapseln före återinträdet, och fallskärmar saktade ner kapseln för nedslag. Efter nedslag möttes astronauterna av ett kombinerat NASA- och amerikanskt militärteam som hjälpte dem ut ur rymdfarkosten i öppet vatten och transporterade dem via helikopter till USS John P. Murtha för inledande medicinska kontroller.
Analys efter nedslag började omedelbart, med flera Orion-komponenter som togs bort i San Diego för analys efter flygning och framtida återanvändning innan rymdfarkosten återvände till Kennedy. Besättningsmodulen förväntas återvända till NASA Kennedy denna månad för ytterligare undersökning av värmeskölden under Orions avservicering i Multi-Payload Processing Facility. Under sommaren kommer värmeskölden att transporteras till NASAs Marshall Space Flight Center i Huntsville, Alabama, för provtagning och interna röntgenundersökningar. Ingenjörer började djupdyka i detaljerad analys av data för att bedöma hur nyckelsystem och delsystem på Orion-rymdfarkosten, SLS-raketen och startplattformssystemen presterade, även om specifika avvikelser som identifierats under denna analys inte har avslöjats.
Idag har ni skapat historia och gjort hela Amerika riktigt stolta, otroligt stolta.
Uppdraget innehöll historiska besättningsbedrifter, med Victor Glover som blev den första svarta astronauten att nå djuprymden, Christina Koch den första kvinnan och Jeremy Hansen den första kanadensaren, enligt större medierapporter. Besättningen namngav en krater efter befälhavare Reid Wisemans avlidna fru, Carroll Taylor Wiseman, och hade lönnkakor i rymden, medförda av Jeremy Hansen. NASA-astronauten Christina Koch kramade Orion-rymdfarkosten i USS John P. Murthas välldäck på lördagen den 11 april 2026, och de fyra astronauterna sågs kramas på direktsändningen från deras kapsel efter begäran om kraternamngivning. Enligt www.bbc.com beskrev Reid Wiseman att han såg syner som ingen människa någonsin sett, inte ens Apollo.
Under månobservationer såg besättningen en total månförmörkelse från bortom månens baksida och förlorade kontakt med jorden i 40 minuter när de reste bakom månen. Rymdfarkosten sjönk till inom några tusen miles från månens yta men planerade inte att landa på månen, utan flög istället runt dess baksida. När rymdfarkosten närmade sig månen började astronauterna arbeta igenom en checklista för att spela in på dess yta, ta bilder med digitalkameror och göra skisser och ljudbeskrivningar. Astronauterna var de första mänskliga ögonen att se vissa delar av månens baksida och dess stora kratrar och lavaslätter, med Jeremy Hansen som begärde att namnge två kratrar de observerade—en kallad Integrity och den andra för att hedra Wisemans avlidna fru Carroll. Besättningens utrustning inkluderade två professionella digitala SLR-kameror, en utrustad med en vidvinkellins.
Vi såg syner som ingen människa någonsin har sett, inte ens Apollo, och det var fantastiskt för oss.
Uppdrags tidslinje började med att NASA lanserade sin Space Launch System-raket från Kennedy Space Center i Cape Canaveral den 1 april 2026, vilket skickade fyra astronauter på en 10-dagars resa i omloppsbana runt månen. Efter förseningar och tekniska problem lyckades det första bemannade månuppdraget på 50 år äntligen lyfta från Florida och är nu i jordens omloppsbana. Den viktigaste etappen av det historiska månuppdraget är klar efter att de fyra astronauterna tillbringade timmar måndagen den 6 april med att göra observationer av månens baksida. Astronauterna gjorde sedan en fyra dagars resa tillbaka till jorden, med jordens gravitation som naturligt 'slungade' Orion hem. Besättningen ombord på Artemis II talade via videolänk, delade meddelanden till sina familjer och upplevelser av resan hittills, och NASA-astronauter utförde ett antal olika tester ombord på Orion-rymdfarkosten, inklusive övning av manövrering av kapseln.
Programkontext visar att Artemis II är det första bemannade uppdraget i programmet, med NASA som förbereder för en potentiell månlandning till 2028. Artemis II-testflygningen inledde framgångsrikt en ny era av utforskning, lade grunden för det tredje Artemis-uppdraget nästa år, månytuppdrag, en månbas och framtida uppdrag till Mars. Lärdomar från denna testflygning kommer att informera vår återkomst till månens yta och framtida uppdrag till Mars. Det finns ett rymdkapplöpning mellan USA och Kina som påverkar månutforskningsplaner, enligt experter, även om den nuvarande statusen och tidslinjen för Artemis III-uppdraget förblir okänd.
Den mänskliga verkligheten har utvidgats.
Lanseringsfasen inkluderade människor på en kommersiell flygning som fick en sällsynt vy av lanseringen av NASAs första bemannade uppdrag till månen på ett halvt sekel. Efter nedslag hämtade återhämtningsteam besättningsmedlemmarna med helikoptrar och levererade dem till USS John P. Murtha, där astronauterna genomgick medicinska utvärderingar efter flygning i fartygets sjukavdelning innan de reste tillbaka till land för att möta ett flygplan på väg till NASA Johnson Space Center. Besättningen höll en presskonferens på NASAs Johnson Space Center i Houston efter återkomsten.
Okända faktorer efter flygning inkluderar vilka specifika avvikelser eller problem som identifierades under den detaljerade analysen efter flygning av Orion-rymdfarkosten och SLS-raketens system. Flygburen bild av Orions besättningsmodul erhölls under återinträdet och kommer att granskas under de kommande veckorna, men de exakta fynden och hur de jämförs med förutsägelser har inte släppts. Team kommer att utföra detaljerade inspektioner, hämta data efter flygning, ta bort återanvändningsbara komponenter som avionik och eliminera kvarvarande faror som överskottsbränsle och kylmedel. Enligt www.bbc.com beskrev Christina Koch glädjen av att höra jorden igen efter uppdraget, medan Jeremy Hansen hedrade de extraordinära ansträngningarna av föregångare inom mänsklig rymdutforskning. Enligt www.bbc.com beskrev president Trump besättningen som historisk och stolt över Amerika, och enligt TV4 Nyheterna beskrev Marcus Wandt den mänskliga verkligheten som utvidgad genom detta uppdrag.