Artemis II-astronaterna fick en välkomsthemma på lördagen på Ellington Field nära NASAs Johnson Space Center och Mission Control, enligt större medierapporter. Besättningen flög in från San Diego där de landade i vattnet strax utanför kusten kvällen innan, enligt flera rapporter. Publiken vid hemkomsten inkluderade NASA-administratören Jared Isaacman, flygledare, uppskjutningsdirektör, Orion-kapsel- och utforskningssystemchefer, höga militära officerare, rymdmyndighetens hela blåklädda astronautkår och pensionerade astronauter, enligt större medierapporter. Hemkomsten ägde rum på den 56:e årsdagen av uppskjutningen av Apollo 13, enligt samma rapporter.
Under Artemis II:s nästan 10-dagars mission reste astronauterna djupare ut i rymden än månutforskarna för årtionden sedan. Astronaterna fångade vyer av månens baksida som aldrig tidigare setts av mänskliga ögon. Forskning indikerar att de fyra besättningsmedlemmarna nådde ett större avstånd från jorden än några människor före dem, med att astronauterna nådde maximalt 252 756 miles (406 771 kilometer) från jorden innan de gjorde en U-sväng bakom månen, vilket överträffade Apollo 13:s distansrekord. Flera rapporter indikerar att astronauterna tillbringade nästan sju timmar med att observera månens baksida och fånga bilder, och till och med Apollo-astronaterna kunde inte se månens baksida på detta sätt på grund av deras flygrutter och tidpunkter. Större medierapporter tillägger att en total solförmörkelse bidrog till det kosmiska undret under missionen, och missionen avslöjade en ny sida av vår planet med ett Earthset-foto som visade jorden gå ner bakom månen, vilket ekade det berömda Earthrise-fotot från 1968 taget av Apollo 8.
Välkommen hem Artemis II.
De fyra astronauterna på NASAs Artemis II-mission kretsade runt månen idag i sin Orion-rymdfarkost, enligt forskning. På sitt närmaste flög besättningsmedlemmarna inom 4 067 miles från månens yta, enligt flera rapporter. Astronaterna lyfte på onsdagen från Kennedy Space Center i Cape Canaveral, Florida, och tillbringade cirka 25 timmar med att kretsa runt jorden innan Orion trädde in i månens gravitationssfär – där månens dragningskraft är starkare än jordens – tidigt idag, visar forskning. NASA-astronaterna Reid Wiseman, Christina Koch och Victor Glover och den kanadensiska astronauten Jeremy Hansen är planerade att återvända till jorden på fredagskvällen efter 10 dagar i rymden, med att deras Orion-kapsel är schemalagd att börja dyka genom atmosfären klockan 19:53 ET på en eldig resa som förväntas vara mindre än 15 minuter. Om allt går väl kommer missionen att kulminera i en vattenlandning i Stilla havet klockan 20:07 ET utanför San Diego, enligt flera rapporter.
Artemis II-astronaterna fick hantera ett felande rymdtoalett, enligt större medierapporter. NASA lovade en designfix för rymdtoaletten innan längre månlandningsmissioner, enligt dessa rapporter.
Det finns ett par miljarder människor här på jorden som är extremt ivriga att se de bilder ni har tagit där uppe.
Wiseman, piloten Victor Glover, Christina Koch och Kanadas Jeremy Hansen var de första människorna att flyga till månen sedan Apollo 17 1972, enligt större medierapporter. Tjugofyra astronauter flög till månen under Apollo, inklusive 12 månvandrare, enligt dessa rapporter. Apollo 13-kommendören Jim Lovell hejade på Artemis II-besättningen i ett väckningsmeddelande inspelat innan han dog förra sommaren, och Jim Lovell flög också på Apollo 8, indikerar större medier.
Det var avgörande för NASA att Artemis II gick bra, enligt större medierapporter.
På NASAs och rymdälskande människors vägnar över hela världen, tack för att ni tog oss med er till månen.
NASA förbereder redan för nästa års Artemis III, som kommer att se en ny besättning öva dockning av sin kapsel med en månlandare i omloppsbana runt jorden, enligt större medierapporter. Artemis III kommer att lägga grunden för den mycket viktiga Artemis IV-månlandningen 2028, när två astronauter försöker landa nära månens sydpol, enligt dessa rapporter.
Under februari 2026 fick människor på Kennedy Space Center bevittna en spännande syn: NASAs enorma Space Launch System-raket, SLS, stående på uppskjutningsrampen, riktad mot himlen, enligt flera källor. Uppskjutningssystemet har varit nyckeln till Artemis-programmet – en ambitiös serie av missioner avsedda att kulminera i en bestående mänsklig närvaro på månen, indikerar forskning. NASA hade initialt planerat att skjuta upp den andra Artemis-missionen, som skulle ta en besättning på fyra personer runt månen, i februari, men när förväntningarna på uppskjutningen ökade uppstod ett problem med flytande drivmedel, enligt flera rapporter. Några dagar senare stod SLS inför ett annat problem, den här gången med raketens övre steg, och fick rullas tillbaka från rampen, och Artemis II mötte ett antal förseningar, med att NASA-tjänstemän meddelade en omstrukturering av det större programmets tidsplan, visar forskning.
Vi har nästan en bok att lämna till dem.
Det började den 2 februari, under Artemis II:s första våta repetitionsövning, enligt flera källor. Under detta stora test monterar ingenjörer alla komponenter i Space Launch System och fyller dess tankar med kombinerat 700 000 gallon superkallt flytande väte och flytande syre, som fungerar som drivmedel för raketen under uppskjutning, indikerar forskning. Under testet upptäckte teamet ett väteutsläpp vid gränssnittet av en 33 fot hög (10 meter) servicemast, den avtagbara strukturen som för väte och syre till tanken, och de tillskrev orsaken till problemet fukt som samlats i Teflon-tätningen av två gränssnitt mellan den masten och fordonets tank, enligt flera rapporter. Följande dag beslutade NASA att skjuta upp uppskjutningen till den 6 mars, med en ny våt repetitionsövning den 19 februari för att verifiera att allt fungerade som förväntat, enligt forskning. På dagen för den andra våta repetitionsövningen fortsatte väteoperationerna smidigt, vilket tycktes bekräfta planerna för en marsuppskjutning för Artemis II, indikerar flera källor.
Ett par dagar senare dök ett annat problem upp: De upptäckte att det interimistiska kryogeniska framdrivningssteget läckte helium, visar forskning. Detta övre steg av raketen aktiveras ovanför 62 miles (100 kilometer), när kärnsteget förbrukat allt sitt drivmedel, och eftersom helium är avgörande för att trycksätta kryogeniska tankar och för att rena rörledningarna som kommer att bära högreaktivt flytande syre, väckte läckan oro, enligt flera rapporter. Anmärkningsvärt är att dessa problem ekade de utmaningar SLS mötte före sin första uppskjutning för Artemis I-missionen 2022, med att Artemis I sköts upp nästan sex år efter NASAs ursprungliga måldatum, och slutligen ackumulerade 25 inställda eller försenade uppskjutningsförsök, indikerar forskning. Återkommande väteutsläpp i svansservicemastens navelsträng – ett mycket liknande problem – orsakade flera av dessa förseningar, enligt flera källor.
hur du packar har en enorm inverkan på hur du kommer att leva under resan, och tillade att nästa besättningsmedlemmar bör överväga saker som mat och hygienprodukter.
De fyra astronauterna som flög runt månen på NASAs Artemis II-mission är nästan hemma, men en av de farligaste och nervkittlande delarna av missionen ligger fortfarande framför, enligt forskning. Återinträde är alltid en av de riskfylldaste delarna av rymdflygning, eftersom fordon kan utsättas för temperaturer på cirka 5 000 grader Fahrenheit när de far genom atmosfären, enligt flera rapporter. Men det är särskilt sant för Artemis II, eftersom Orion-rymdfarkostens värmesköld – det kritiska skiktet av termiskt skydd i botten som skyddar astronauter från extrema temperaturer – har kända fel i sin design, och denna mission är första gången kapseln bär en besättning, visar forskning. Efter Artemis I-missionen 2022 – en obemannad testflygning av Space Launch System-raketen och Orion-kapseln – fann NASA oväntad skada på rymdfarkostens värmesköld, enligt flera rapporter.
På grund av dessa problem kommer NASA att modifiera värmeskölddesignen för framtida Artemis-flygningar, med att Orion-rymdfarkosten som används för dessa missioner har ett mer permeabelt lager av ytmaterial, indikerar forskning. Men för Artemis II hade kapseln redan byggts och monterats när NASA fick veta om skadan under Artemis I, så istället för att göra om värmeskölden kom NASA på en modifierad bana för kapselns återinträde för att minimera risken för astronauterna, enligt flera rapporter. Vanligtvis, innan den påbörjar sitt slutliga nedstigning, är Orion-rymdfarkosten avsedd att doppa in i atmosfären, sedan hoppa upp igen – som en sten som studsar på vattenytan – för att minska värmestress och G-kraft på kapseln, men det finns betydande risker – och fyra liv står på spel, enligt forskning.
Den nuvarande statusen av de tekniska problemen med Space Launch System-raketen, såsom väte- och heliumläckorna, har inte bekräftats, och det förblir okänt om de har lösts fullständigt. Detaljerna om värmesköldskadan från Artemis I och de exakta modifieringarna som gjorts till återinträdesbanan för Artemis II för att minimera risk har inte specificerats i tillgängliga rapporter. Den exakta tidsplanen för Artemis III- och Artemis IV-missionerna och potentiella nya förseningar utöver de redan meddelade förblir osäkra.