Rapporten, med titeln "Don't Bank on the Bomb", visar att investerare innehar över 709 miljarder dollar (cirka 6 550 miljarder SEK) i aktier och fonder i de 25 företagen. Dessutom har dessa företag fått cirka 300 miljarder dollar i lån och garantier under samma period. Både värdet på aktier och fonder samt lån och garantier har tydligt ökat jämfört med tidigare rapporter.
Susi Snyder, en representant för ICAN, sade på en presskonferens: "För första gången på fem år har antalet investerare ökat. Värdet på aktier och fonder fortsätter att stiga. En överraskning i årets rapport är att vi har sett fler direktlån och emissionsgarantier till kärnvapenindustrin." Hon tillskrev trenden ett ökat tryck på finanssektorn att investera i försvar, inklusive att lyfta restriktioner för tillverkare av kontroversiella vapen.
För första gången på fem år har antalet investerare ökat. Värdet på aktier och fonder fortsätter att stiga. En överraskning i årets rapport är att vi har sett fler direktlån och emissionsgarantier till kärnvapenindustrin.
Den svenska banken SEB finns med på listan över finansiärer, enligt rapporten. SEB har funnits med i tidigare utgåvor, som rapporterats av Dagens Nyheter. 2022 sade SEB till tidningen Syre att lån till sådana företag är villkorade av att de inte används för utveckling och produktion av kärnvapen. Förra året ändrade dock SEB sin policy för att tillåta affärsförbindelser med företag i kärnvapenindustrin så länge de har sitt huvudkontor i ett Nato-land, enligt Dagens Nyheter.
Snyder kommenterade SEB:s policyändring: "Det stoppar inte problemet med kärnvapen, men det skyddar SEB:s rykte." Hon uttryckte också oro över Sveriges förändrade inställning till kärnvapennedrustning: "Sveriges regering brukade vara en väldigt stark röst för kärnvapennedrustning och icke-spridning och jag är oroad över att den inte är det längre."
Trycket har verkligen ökat på finanssektorn att investera mer i försvarsindustrin generellt, inklusive att lyfta restriktioner mot tillverkare av urskillningslösa eller kontroversiella vapen som kärnvapen.
Företag som nämns i rapporten inkluderar Northrop Grumman och Airbus, enligt rapporten. Snyder noterade att dessa företag gör mer än bara kärnvapen, och att generella investeringar frigör medel för andra ändamål, inklusive kärnvapenproduktion.
Rapporten specificerar inte vilka finansiella institutioner som ingår bland de 301, och ger inte heller en uppdelning av de 709 miljarder dollar i innehav per institutionstyp. Den exakta effekten av SEB:s policyändring på dess faktiska investeringar förblir oklar, liksom den fullständiga listan över de 25 identifierade företagen.
De gör mer än bara kärnvapen. Och ingen investerare säger att de vill finansiera specifikt kärnvapen, precis som ingen säger att de bara vill finansiera artilleriproduktionen. Men generella investeringar frigör medel för andra ändamål.
Det stoppar inte problemet med kärnvapen, men det skyddar SEB:s rykte.
Sveriges regering brukade vara en väldigt stark röst för kärnvapennedrustning och icke-spridning och jag är oroad över att den inte är det längre.