Amazon inför ett nytt bränsle- och logistiktillägg på 3,5 % på sina Fulfillment by Amazon (FBA)-tjänster. Tillägget träder i kraft den 17 april 2026 för FBA-tjänster i USA och Kanada samt för Remote Fulfillment med FBA-frakt från USA till Kanada, Mexiko och Brasilien. Det är tillfälligt och syftar till att kompensera för ökade bränsle- och logistikkostnader. Amazon har hittills absorberat ökade kostnader men inför tillfälliga tillägg när kostnaderna förblir höga, liknande andra stora transportföretag. Tillägget uppgår i genomsnitt till cirka 0,17 dollar per enhet för amerikanska FBA-säljare, med variationer beroende på produktens storlek och dimensioner. Amazon angav ingen tidsram för när tillägget kommer att tas bort. Tillägget kommer sannolikt att påverka Amazons kunder genom prishöjningar. Andra stora transportföretag som FedEx och UPS har också infört nya avgifter för att täcka stigande bränslekostnader. UPS införde en avgift på 0,64 dollar per pund för paket som transporteras mellan USA och 15 länder i Mellanöstern i mars 2026. FedEx tillämpar en avgift på 0,50 dollar per pund för paket- och godstransporter mellan USA och Mellanöstern, Sydasien och Afrika, samt en avgift på 0,70 dollar per pund för transporter från dessa områden till USA.
Denna ökning av logistikkostnader har sitt ursprung i en dramatisk förändring på de globala energimarknaderna, som tidigare visat anmärkningsvärd motståndskraft. Det råder konsensus bland oljemarknadens aktörer att den länge hållna antagelsen om ett samband mellan oljepris och regional risk i Mellanöstern är bruten. Sedan den 7 oktober 2023 har oljepriserna legat i intervallet 70 till 90 dollar per fat Brentolja, med toppar i oktober 2023 och efter den iranska attacken på Israel i april 2024. Höga oljepriser efter mindre toppar hölls aldrig i sig och planade snabbt ut under spända perioder av kinetisk aktivitet i Israel-Gaza-konflikten. Förödelse i Gaza och Libanon samt direkta attacker mot Israel och Iran har inte allvarligt påverkat de fysiska tillgångarna för olja och dess transport och leverans. Trots Houthi-hot har oljeleveranser hittat omvägar via längre transportvägar, och energiprodukter och handelsvaror har marginellt påverkats. Israels gasexport till Egypten och produktion i dess offshorefält har förblit motståndskraftiga, och Israels energiinfastruktur är intakt.
Trots denna stabilitet hade den bredare Mellanösternkonflikten redan åsamkat allvarlig ekonomisk skada på vissa regionala ekonomier före eskaleringen 2026. Libanon kommer att drabbas av en 9,2-procentig förlust av BNP i år, enligt UNDP-uppskattningar. Egypten har lidit intäktsförluster på 1 miljard dollar per år på grund av minskad trafik i Suezkanalen. Tunga sanktioner har inte förhindrat Iran från att möta sina kunders behov i Kina och bortom, med oljeexport 2024 uppskattad till 1,7 miljoner fat per dag.
Situationen förändrades radikalt i februari 2026. Det amerikansk-israeliska kriget mot Iran och Teherans vedergällningsattacker har vänt upp och ner på de globala finans- och energimarknaderna, vilket väckt oro för en global ekonomisk kris och recession. Sedan amerikansk-israeliska attacker mot Iran inleddes den 28 februari 2026 har Teheran avfyrat ballistiska robotar mot Israel, amerikanska militärbaser, oljedepåer och annan infrastruktur över hela Gulfregionen. Iranska attacker på fartyg som passerar Hormuzsundet har dramatiskt minskat trafiken i sundet, genom vilket cirka 20 procent av den globala olje- och gasförsörjningen transporteras. Iran attackerade bränsletankfartyg i irakiska vatten på torsdagen.
Den omedelbara effekten på energimarknaderna har varit allvarlig. Från och med måndagsmorgonen var Brentoljan prissatt till 106 dollar per fat, en ökning med mer än 40 procent från 72 dollar per fat den 27 februari 2026. Priserna på flytande naturgas (LNG) har stigit med nästan 60 procent sedan krigets början, enligt Muyu Xu, senior råoljeanalytiker på Kpler. QatarEnergy avbröt sin LNG-produktion efter en iransk drönarattack den 2 mars 2026, vilket spänt på den globala LNG-marknaden. Priserna på raffinerade produkter har sett betydande ökningar och förväntas fortsätta stiga om energiflöden genom Hormuzsundet förblir i stort sett stängda, enligt Muyu Xu.
Denna störning har skickat chockvågor genom Asien, som är starkt beroende av mellanösternenergi. Länder, särskilt i Asien, kämpar för att säkra alternativa försörjningar till högre priser och inför nödåtgärder på grund av störningar i mellanöstergulfens råolja och raffinerade produkter. Cirka 84 procent av råoljan och 83 procent av LNG som passerade Hormuzsundet 2024 var på väg till Asien, enligt data från US Energy Information Administration. Kina, Indien, Japan och Sydkorea stod för nästan 70 procent av oljeleveranserna genom Hormuzsundet, med cirka 15 procent på väg till resten av Asien.
Analytiker förutspår kraftigt olika utfall beroende på konfliktens varaktighet. Om konflikten är kortvarig och de iranska attackerna upphör skulle olje- och LNG-priserna falla kraftigt med Brentolja på 65 dollar per fat vid årets slut, enligt en rapport från Capital Economics. Vid ett längre krig skulle oljepriserna stiga ytterligare till cirka 130 dollar per fat under andra kvartalet, och leveranser genom Hormuzsundet skulle allvarligt störas, enligt en rapport från Capital Economics.
Omfattningen av den nuvarande störningen är utan motstycke. Irankriget 2026, inklusive stängningen av Hormuzsundet, har lett till den största försörjningsstörningen i den globala oljemarknadens historia, enligt International Energy Agency. Konfliktens inverkan ekar 1970-talets energikris genom akuta försörjningsbrister, valutavolatilitet, inflation och ökade risker för stagflation och recession.
De globala finansmarknaderna har reagerat kraftigt. Räntesänkningar förväntades skjutas upp eller ökas på grund av högre inflation från försörjningsbrister och spekulation. Aktiemarknaderna upplevde nedgångar globalt och det skedde en global försäljning på obligationsmarknaden.
Den regionala effekten av stängningen av Hormuzsundet har varit katastrofal. Arabstaterna i Persiska viken och Iran är beroende av Hormuzsundet för energiexport och livsmedelsimport, med endast Saudiarabien och Förenade Arabemiraten som har begränsade alternativa rutter. Kriget har orsakat en systemisk kollaps av Gulf Cooperation Councils ekonomiska modell. Efter stängningen av Hormuzsundet den 4 mars 2026 fastnade olje- och LNG-exporten, vilket fick Brentoljan att stiga över 120 dollar per fat och tvingade QatarEnergy att förklara force majeure för all export.
Oljeproduktionen har kollapsat över nyckelproducenter. Oljeproduktionen i Kuwait, Irak, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten sjönk sammanlagt med 6,7 miljoner fat per dag fram till den 10 mars och med minst 10 miljoner fat per dag från och med den 12 mars 2026. Den maritima blockaden utlöste en livsmedelsförsörjningsnödsituation över Gulf Cooperation Council-staterna, störde 70 % av livsmedelsimporten i mitten av mars och orsakade en 40–120 % ökning av konsumentpriserna.
Krisen har snabbt eskalerat bortom ekonomin. Krisen skiftade mot farhågor om en humanitär kris efter iranska attacker på avsaltningsanläggningar, källan till 99 % av dricksvattnet i Kuwait och Qatar. De exakta skadetalen och bredare humanitära effekter bortom denna ekonomiska data är okända.
Den regionala flygsektorn har stått inför en nära total kollaps. Den regionala flygsektorn, inklusive Emirates och Qatar Airways, stod inför en nära total upphörande av verksamheten på grund av flernationella luftrumsstängningar, vilket störde det globala flygresandet. Gulfstaterna kommer sannolikt inte att upprätthålla höga nivåer av investeringsutgifter under eller efter kriget, enligt Deutsche Welle. Kriget har beskrivits som slutet på berättelsen att Gulfen är en permanent säker destination för expatriater, invandrare och turister. Qatar-finansierade Middle East Council on Global Affairs föreslog att kriget har skakat regionens image oåterkalleligt och avslöjat skörheten under Gulfens snabba ekonomiska omvandling.
