Enligt den amerikanska militären inleddes en gemensam amerikansk-israelisk militäroperation mot Iran den 28 februari 2026. Den amerikanska militären uppgav att den träffade nästan 2 000 mål i Iran, förstörde 17 iranska fartyg och dödade Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei. Som svar genomförde Iran vedergällningsattacker mot Israel och amerikanska baser i Gulfstaterna, och riktade sig även mot civil infrastruktur.
Iran stängde effektivt Hormuzsundet. Stängningen har stört den globala sjöfarten, även om den aktuella statusen för sundet och detaljerade bedömningar av dess påverkan på humanitärt bistånd fortfarande är oklara. Konflikten har utvidgats, med Israel som genomför attacker i Libanon riktade mot Hizbollah, och Hizbollah som avfyrar raketattacker mot Israel.
Iranska attacker avfärdades av Saudiarabien. Civila offer har varit svåra. Över 1 800 personer dödades i konflikten totalt, inklusive 8 amerikanska soldater.
I Iran rapporterade Iranska Röda Halvmånen att 787 personer dödats. En skolattack i Minab, Iran, resulterade i betydande barnadöd, med källor som motsäger varandra om antalet: vissa rapporterar att 175 elever dödades, medan andra anger 150 elever dödades. En FN-rapport beskrev skolbombningen som ett 'allvarligt brott'.
Den humanitära påverkan i drabbade områden som Minab bedöms fortfarande. Den politiska efterspelet inom Iran har sett snabba övergångar. Mojtaba Khamenei utsågs till efterträdare till sin far, ayatolla Ali Khamenei, och ett provisoriskt ledningsråd sammankallades.
USA:s president Donald Trump uppgav att operationens syfte är regimskifte i Iran. Amnesty International uppmanade till efterlevnad av internationell humanitär rätt. Den globala ekonomiska eftersläpningen har varit omedelbar.
Oljepriserna steg över 100 dollar per fat. Sydkoreas Kospi-aktieindex föll över 10 %. Störningar i gödselproduktion och sjöfart påverkade den globala livsmedelssäkerheten.
Syftet är regimskifte.
Länder som Storbritannien och Slovakien organiserade repatrieringar för sina medborgare. Operationens omfattning, med nästan 2 000 träffade mål, återspeglar en stor eskalering i USA-Irans spänningar. Förstörelsen av 17 iranska fartyg har krossat delar av Irans marina förmågor.
Dödandet av ayatolla Ali Khamenei markerar ett avgörande ögonblick, eftersom han lett Iran sedan 1989. Iranska vedergällningsattacker mot Israel och amerikanska baser i Gulfstaterna har ökat den regionala instabiliteten. Riktningen mot civil infrastruktur har väckt oro om brott mot internationell rätt.
Stängningen av Hormuzsundet, en kritisk flaskhals för globala oljeleveranser, har orsakat omedelbara ekonomiska chocker. Israels attacker i Libanon riktade mot Hizbollah och Hizbollahs raketattacker mot Israel riskerar att dra Libanon djupare in i konflikten. Saudiarabiens avfärdande av iranska attacker understryker regionala allianser mot Iran.
Dödssiffran på över 1 800 inkluderar 8 amerikanska soldater, vilket belyser den mänskliga kostnaden. Iranska Röda Halvmånens rapport om 787 dödade i Iran ger en partiell räkning av iranska offer. Skolattacken i Minab, med motstridiga rapporter om 175 eller 150 dödade elever, illustrerar tragedin som drabbar civila, särskilt barn.
FN:s karakterisering av bombningen som ett 'allvarligt brott' betonar potentiella krigsförbrytelser. Mojtaba Khameneis utnämning till efterträdare och sammankallandet av ett provisoriskt ledningsråd syftar till att säkerställa kontinuitet i Irans ledarskap. President Trumps uttalande om regimskifte klargör USA:s strategiska mål.
Amnesty Internationals uppmaning om efterlevnad av internationell humanitär rätt betonar behovet av ansvarighet. Ökningen av oljepriserna över 100 dollar per fat påverkar de globala energimarknaderna. Sydkoreas Kospi-index som faller över 10 % visar finansiell marknadsvolatilitet.
Störningar i gödselproduktion och sjöfart hotar livsmedelssäkerheten världen över. Repatrieringar av Storbritannien och Slovakien indikerar internationella ansträngningar för att skydda medborgare under krisen.