Statspensionsåldern är för närvarande 66 och kommer att börja stiga från april 2026 för att nå 67 i april 2028, enligt regeringens planer. Denna höjning accelererades med åtta år genom 2014 års lag på grund av ökad medellivslängd. Ledamöter i arbets- och pensionskommittén har debatterat farhågor om att arbetare i krävande manuella roller kan bli fysiskt oförmögna att arbeta men ändå står inför år innan de får tillgång till sin statspension.
Jon Richards, biträdande generalsekreterare på UNISON, framhöll att ambulansarbetare har olika pensionsåldrar jämfört med polis- och brandmän, och att ambulansarbetare möter svårigheter att gå i tidig pension trots manuellt arbete. En UNISON-undersökning visade att det vanligaste svaret från ambulansarbetare på vad som skulle få dem att stanna var en sänkning av deras pensionsålder. Många NHS-anställda, inklusive ambulansbesättningar, har sin pensionsålder kopplad till statspensionsåldern.
En studie från GMB Union 2024 fann att 75% av ambulansarbetare som gick i pension 2023 gjorde det före 60 års ålder. Pensionsåldern för många polis- och brandtjänstepersonal är 60, med möjlighet till tidig pensionstillgång under vissa omständigheter. DWP-minister Torsten Bell adresserade arbets- och pensionskommittén om kommande förändringar i statspensionskvalificeringskriterier.
Kommittén frågade Torsten Bell om hur höjningen av statspensionsåldern kan påverka hälsa och skörhet, och vilka råd regeringen inhämtat från seniora medicinska rådgivare. Torsten Bell sade att hälsoöverväganden kommer att vara en del av hur regeringen agerar gällande pensionsbeslut. Torsten Bell uppgav att beslutet att höja statspensionsåldern och accelerera den togs av den förra regeringen, och en konsekvensanalys publicerades med 2014 års lag.
Torsten Bell erkände att det finns ojämlikhetsutmaningar att överväga när man granskar bestämmelser om tidig tillgång för särskilda grupper. Torsten Bell diskuterade konceptet med tidig tillgång för personer med obotlig sjukdom. Kommittén diskuterade om regeringen bör erbjuda bättre arbetsplatsstöd till sektorer som den kan påverka mest direkt, såsom hälsa, omsorg och utbildning.
Jon Richards påpekade att initiativ inom utbildning ofta förbiser stödpersonal som städare och lärarassistenter, som utgör 50% av skolpersonal.