I en vidgande Mellanösternkrig som började för två veckor sedan med amerikanska och israeliska attacker mot Iran arbetar Turkiets utrikesminister Hakan Fidan aktivt för att positionera Turkiet som en neutral medlare samtidigt som han strävar efter att hålla sitt land utanför konflikten. Fidan uppgav att Turkiet strävar efter att förbli neutralt i Mellanösternkriget, en position som förstärks av hans kritik mot både amerikanska/israeliska attacker mot Iran och Irans vedergällningsaktioner mot Gulfstaterna. Denna diplomatiska balansakt sker medan Turkiet navigerar en omstridd incident med missiler som avlyssnats över dess territorium.
Fidan har regelbunden kontakt med iranska tjänstemän och utnyttjar dessa kontakter för att eftersträva avspänning. Han försöker övertala Iran att upphöra med attacker mot Gulfstaterna, även om den exakta karaktären och tidsramen för Turkiets medlingsförsök före kriget förblir oklar. Fidan betonade att det för närvarande inte finns något seriöst initiativ för att återuppta amerikansk-iraniska förhandlingar.
Han förklarade att förhållandena inte är gynnsamma för diplomati nu eftersom Iran känner sig förrått efter att ha attackerats två gånger under kärnvapenförhandlingarna. Han noterade dock att Iran är öppet för bakomliggande samtal, även om vilka specifika bakomliggande samtal Iran är öppet för och med vem inte specificeras. Turkiet försökte medla mellan USA och Iran innan kriget började för två veckor sedan när USA och Israel attackerade Iran, vilket belyser Ankaras proaktiva roll trots den utmanande miljön.
Maktövergången i Iran har tillfört komplexitet till dessa ansträngningar. Ayatollah Mojtaba Khamenei ersatte sin far Ayatollah Ali Khamenei, som dödades den 28 februari. Fidan vet inte hur allvarliga skadorna är på Irans nya högste ledare Ayatollah Mojtaba Khamenei från en tidigare attack, bara att han är vid liv och fungerar, vilket lämnar den fulla omfattningen av Ayatollah Mojtaba Khameneis skador och medicinska tillstånd okänd.
Enligt Fidan har maktövergången och medicinska förhållanden skapat ett maktvakuum i Iran som har fyllts av revolutionsgardets högsta ledning, även om hur revolutionsgardets högsta ledning har fyllt maktvakuumet i Iran och dess konsekvenser inte specificeras fullt ut. En central spänningspunkt mellan Turkiet och Iran involverar missilincidenter. Turkiska data visar att missilerna kom från Iran, hävdade Fidan, med hänvisning till tre missiler som avlyssnades över Turkiet av NATO:s försvar.
Iranska tjänstemän förnekar dock att de avfyrat missiler mot Turkiet, vilket skapar en direkt motsägelse. Denna diskrepans pågår, med turkiska och NATO:s radardata som indikerar uppskjutningar från Iran, medan iranska tjänstemän hävdar att de inte har för avsikt att rikta in sig på Turkiet. Trots detta utesluter Turkiet militärt gensvar med hänvisning till effektivt NATO-försvar, och Fidan upprepade att Turkiets prioritet är att förbli utanför konflikten, även efter att tre missiler från Iran avlyssnats över Turkiet av NATO:s försvar.
Fidans ansträngningar understryker Turkiets dubbla fokus: att hantera bilaterala relationer samtidigt som man medlar i Mellanöstern för att förhindra ytterligare eskalering. Hans uttalanden återspeglar en försiktig strategi som betonar neutralitet och diplomati framför militära åtgärder, även om tekniska data pekar på iranskt deltagande i missiluppskjutningar. Situationen förblir flytande, med Turkiets medlingsroll prövad av Irans interna dynamik och de bredare geopolitiska insatserna.