Konflikten vänder upp och ner på liv och försörjning i regionen och bortom, vilket försämrar utsikterna för många ekonomier, enligt forskning från flera källor. Chocken från kriget är global men asymmetrisk och påverkar energiimportörer, fattigare länder och de med små buffertar mer allvarligt. Det kan leda till högre priser och långsammare tillväxt globalt, med utfall som beror på konfliktens varaktighet, spridning och skador. Energi är huvudkanalen för krigets ekonomiska påverkan, där den de facto stängningen av Hormuzsundet och skador på infrastruktur orsakar en stor störning. Kriget har också orsakat allvarliga störningar i de mest direkt drabbade ländernas ekonomier, med potentiellt långvariga skador på infrastruktur och industrier.
Stängningen av Hormuzsundet representerar den största störningen i den globala oljemarknadens historia, som beskrivs av International Energy Agency. Cirka 25 till 30 procent av global olja och 20 procent av flytande naturgas passerar genom sundet, med ungefär en femtedel av globala oljetillgångar som transporteras dagligen och få alternativa exportvägar tillgängliga. Mest råolja och oljeprodukter som lämnar Hormuzsundet är avsedda för Asien. En långvarig stopp av leveranser genom denna flaskhals skulle innebära en betydande risk för global tillgång, och den exakta varaktigheten av stängningen och kriterier för dess återöppning förblir osäkra, liksom specifika åtgärder av regeringar eller internationella organ för att återöppna den eller säkra alternativa rutter.
Amerikanska och israeliska militära attacker mot Iran har skickat globala olje- och gasmarknader i spiral, med oljepriser nära 100 dollar per fat. Referenspriser för amerikansk råolja svävar nära 95 dollar per fat, upp från förkrigsnivåer i låg- till mitten-60-dollar/fat-området, även om priserna vid tillfällen har skjutit i höjden till nära 120 dollar per fat på grund av attacker på sjöfart och infrastruktur och den effektiva stängningen av Hormuzsundet. Internationella priser för LNG har hoppat mer än 50 procent, med liten direkt effekt på amerikanska konsumenter. Globala oljemarknader är väl integrerade, så en störning i en del av världen leder till en global topp i råoljepriser.
Stora energiimportörer i Asien och Europa bär tyngsta bördan av högre bränsle- och insatskostnader på grund av kriget. Ekonomier som är starkt beroende av oljeimport i Afrika och Asien finner det allt svårare att få tillgång till försörjningar, även till uppblåsta priser. Delar av Mellanöstern, Afrika, Asien-Stillahavsregionen och Latinamerika står inför högre livsmedels- och gödselpriser och snävare finansiella villkor på grund av kriget. Låginkomstländer är särskilt utsatta för livsmedelsosäkerhet och kan behöva mer externt stöd.
Blockaden har lett till en global oljebrist, som slår hårt mot Asienländer som är beroende av Persiska viken. Filippinerna har infört fyradagars arbetsveckor för att spara bränsle, och Indonesien söker sätt att undvika att bränna igenom reserver som bara räcker veckor. Kina är världens största köpare av olja och känner påfrestningen men befinner sig i en bättre position än sina grannar på grund av år av statskonst. Kina använder uppskattningsvis 15 till 16 miljoner fat olja dagligen, främst för transport, med mycket av det importerat.
Kina testar sin motståndskraft mot en chock i oljetillförseln från Persiska viken på grund av Irankrigets störning av en viktig global sjöfartsrutt. Länder i Persiska viken är en stor källa till olja för Kina, med Saudiarabien och Iran som står för mer än 10% av dess import vardera. Norra Kina drivs främst av inhemskt producerad olja och pipelineimport från Ryssland, som inte störs av kriget. Rysk olja står för nästan en femtedel av Kinas energiimport, vilket gör Moskva till dess största oljeleverantör trots sanktioner. Kol är den dominerande kraftkällan för större delen av Kinas el, och Kina är världens största kolproducent, med olja och gas som står för drygt en fjärdedel av dess totala energiförbrukning.
International Energy Agency föreslog en kollektiv frigivning av 400 miljoner fat olja från nödreserver den 10 mars, godkänd av alla medlemsländer den 11 mars. Energimyndigheten i Sverige har betydande ansvar för Sveriges nödreserver av olja och bränsle. Hur globala nödoljereserver används och samordnas för att mildra tillgångsbrister förblir en öppen fråga, liksom de specifika effekterna på global inflation och ekonomiska tillväxtprognoser på grund av energiprisschockerna.
Den kortsiktiga påverkan på svenska och europeiska köpare förväntas vara högre priser snarare än tillgångsbrister. Det finns inga tecken på en omedelbar risk för fysiska brist i Sverige. Statusen för förhandlingar eller diplomatiska ansträngningar för att deeskalera konflikten och återställa energileveranser är för närvarande okänd.
Deloitte Private och Raffles Family Office lanserade gemensamt The Family Office Insights Series—Asia Pacific Edition den 10 september 2024. Asia Pacific-versionen av Family Office Insights Series täcker de 10 främsta trender för familjekontor och kartlägger familjekontorslandskapet i regionen. Undersökningen omfattade 89 enskilda familjekontor i Asien-Stillahavsregionen.
Åttiofyra procent av familjekontor i Asien-Stillahavsregionen förväntar sig en ökning av familjens förmögenhet i år. Fyrtioåtta procent av familjekontor baserade i Asien-Stillahavsregionen planerar att öka sitt beroende av outsourcingtjänster, högre än det globala genomsnittet på 34 procent.
Geopolitik (55 procent) och inflation (44 procent) uppfattas som två nyckelmarknadsrisker för familjekontor i Asien-Stillahavsregionen 2024. Investeringsrisk (72 procent), geopolitik (44 procent) och regulatoriska och skattemässiga utmaningar (28 procent) anses vara de främsta riskerna för familjekontor i år, i linje med globala jämförelser.
Investeringsriskhantering är en högsta prioritet (67 procent) för familjekontor, följt av investeringsstyrning och värdering.
Familjekontor hanterar kollektivt tillgångar uppskattade till 6 biljoner dollar världen över enligt UBS. Geopolitisk osäkerhet är den ledande oron för familjekontor och formar deras kapitalallokeringsbeslut. Åttiofyra procent av familjekontor anger den geopolitiska landskapet som alltmer kritisk, kombinerat med 64 procent som planerar att öka portföljdiversifiering.
Skuggan av amerikanska sanktioner har lett familjekontor att noggrant undvika investeringar i känsliga sektorer, inklusive de kopplade till strategiska teknologier. Geopolitiska risker inkluderar tullar, sanktioner, begränsningar för teknologioverföringar, tvångsavvecklingar och finansiella förluster på grund av konflikt i känsliga regioner.
Rena energiteknologier är inte immuna mot försörjningskedjestörningar som härrör från geopolitiska tvister, såsom Kinas restriktioner på kritiska mineraler.
USA är världens största LNG-exportör och en stor EU-leverantör, med pågående byggnation för att utöka exportkapaciteten.
Enligt Financial Times erbjuder det obegränsad tillgång för 1 euro i 4 veckor. Efter provperioden kostar prenumerationen 69 euro per månad. Prenumerationen ger fullständig digital tillgång till kvalitetsjournalistik från FT på vilken enhet som helst. Avbokning är tillåten när som helst under provperioden. Financial Times erbjuder planer för individer.