Liberalerna i kris efter ledarskifte och Leijonborgs återkomst

Liberalerna har haft en turbulent vecka efter att partiledare Simona Mohamsson meddelat partiets avsikt att släppa in Sverigedemokraterna i en regering, ett beslut som strider mot ett beslut för bara fem månader sedan, enligt flera rapporter. Detta skifte har utlöst betydande interna meningsskiljaktigheter, där tidigare liberalprofilen Birgitta Ohlsson gått över till Centerpartiet tidigare under veckan, enligt flera rapporter. Ett antal framstående liberalpolitiker har också hotat att lämna partiet om Mohamssons linje mot Sverigedemokraterna fortsätter, enligt stora mediekällor, vilket signalerar djupa sprickor inom partiet.

Mitt i denna kris kommer före detta partiledaren Lars Leijonborg, 76, att kandidera till riksdagen i valet 2026, meddelade partiet. Leijonborg fick förfrågan via SMS från Simona Mohamsson på tisdagen, även om berättelserna om hans omedelbara svar skiljer sig åt. Enligt Aftonbladet beskrev Lars Leijonborg att han inte sa ja omedelbart till Mohamssons förfrågan, noterade att han var förvånad och behövde tid att tänka, medan andra berättelser antyder att han accepterade erbjudandet utan dröjsmål. Denna motsägelse belyser de nyanserade dynamikerna i hans rekrytering, vilket kan spegla antingen iver eller tvekan att återvända till frontlinjepolitiken.

Lars Leijonborg var partiledare för Folkpartiet liberalerna mellan 1997 och 2007 och var en av initiativtagarna till Alliansen, en borgerlig koalition. Efter sin politiska karriär arbetade han som PR-konsult och rådgivare åt före detta liberalpartiledaren Nyamko Sabuni, enligt flera rapporter. En höjdpunkt i Leijonborgs karriär var valet 2002, då partiet fick 13,4 procent av rösterna, enligt stora mediekällor, vilket markerade en topp i dess popularitet. Han har också haft flera uppdrag för friskolor sedan han lämnade politiken, noterar flera rapporter, vilket knyter an till pågående policydiskussioner inom partiet.

Liberalerna är ett konservativt-liberalt politiskt parti i Sverige, som för närvarande anses följa ekonomisk liberalism och beskrivs som borgerligt, enligt forskning. Partiet är medlem i Liberal International och Renew Europe, och det har positionerat sig mer åt höger sedan ledarskapet för Lars Leijonborg och Jan Björklund på 2000-talet, visar forskning. Historiskt sett var partiets officiella ideologi socialliberalism, men sedan 2018 har den definierats som ekonomiskt liberal och konservativ-liberal, visar forskning. Partiets politik inkluderar åtgärder mot en fri marknadsekonomi, att driva för att Sverige ska gå med i eurozonen, investeringar i kärnkraft, fokus på jämställdhet och förbättring av skolsystemet och kvalitetsutbildning, enligt forskning. Det ingår nu i en borgerlig regering med Moderaterna och Kristdemokraterna, med stöd från Sverigedemokraterna, bekräftar forskning.

Liberalerna kommer att rösta om sin nya partiledare den 24 juni, under Almedalsveckan, enligt forskning. Den utsedda kandidaten kommer att meddelas av partiets valberedning ungefär en vecka före omröstningen, visar forskning. Enligt www.thelocal.se beskrev Lars Persson Skandevall, ordförande för valberedningen, att flera kandidater har nominerats som inte har figurerat mycket i mediaspekulationer, vilket antyder ett bredare fält än vad som är offentligt känt. Ledarskapsvalsprocessen förblir således flytande, med viktiga beslut väntande under de kommande veckorna.

Romina Pourmokhtaris kandidatur har vunnit det offentliga stödet från Liberalernas ungdomsförbund LUF, partiets studentorganisation och sju partidistrikt—Västerbotten, Kronoberg, Jämtland, Skaraborg, Södermanland och Dalarna—enligt forskning. Romina Pourmokhtari var Sveriges yngsta minister någonsin när hon utsågs till klimatminister 2022, visar forskning. Partidistrikten som stöder Pourmokhtari säger att hon är en skicklig debattör som kommer att hjälpa till att locka nya, yngre medlemmar, enligt partidistrikten. Om Pourmokhtari vinner kommer hon långt ifrån att vara den yngsta partiledaren någonsin vid 29 års ålder, visar forskning, men hennes ungdom förblir en anmärkningsvärd aspekt av hennes profil.

Pourmokhtaris politiska meritlista inkluderar kontroverser, då Sverige har rapporterat stigande utsläpp under hennes tid som klimatminister, enligt forskning. Hon har fått försvara policys som kritiserats av OECD och regeringens egen klimatpolitiska tillsynsmyndighet, visar forskning. Dessutom vände Pourmokhtari från att motsätta sig samarbete med Sverigedemokraterna till att tjäna som minister i en regering som stöds av dem, visar forskning, vilket speglar partiets bredare skifte som orsakat interna stridigheter. Dessa faktorer kan påverka hennes kandidatur, särskilt bland medlemmar som är oroade för policykonsekvens och effektivitet.

Andra ledarskapskandidater har fått varierande nivåer av stöd, där Lotta Edholm fått stöd från bara ett distrikt, Västmanland, enligt forskning. Cecilia Malmström, som inte längre är partimedlem, nominerades av Karlskrona, visar forskning. De tre största distrikten—Stockholm, Skåne och Västra Sverige—innehar nästan 60 procent av rösterna och kommer inte att avslöja sin föredragna kandidat förrän på omröstningsdagen, visar forskning. Örebro distrikt håller också tillbaka sin föredragna kandidat, enligt forskning, vilket ökar osäkerheten kring valresultatet. Fördelningen av distriktsstöd antyder ett fragmenterat lopp, där ingen tydlig favorit ännu har framträtt.

Policyimplikationer är centrala för ledarskapskampen, särskilt när det gäller skolvinster och avtalet med Sverigedemokraterna. En kärndel av Liberalernas politik är kravet på att fasas ut vinster i skolor, vilket är en del av avtalet med Sverigedemokraterna, enligt flera rapporter. Emellertid finns en motsägelse i Leijonborgs hållning: enligt swedenherald.com beskrev Lars Leijonborg att han inte stöder att fasas ut vinster från svenska skolor, en del av avtalet mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna, medan andra berättelser antyder att han och Simona Mohamsson är oense om vinstbegränsningar i skolor utan att specificera hans opposition. Denna motsägelse belyser en potentiell intern policykonflikt, där Leijonborg motsätter sig ett nyckelavtal för partiet, vilket kan signalera divisioner inom partiet angående dess samarbete med Sverigedemokraterna och påverka hans anpassning till den nuvarande ledningen.

Interna partireaktioner har präglats av avgångar och förändringar i roller. Flera ledande liberalpolitiker har sagt att de inte kommer att kandidera under nästa mandatperiod, enligt flera rapporter, även om de specifika individerna inte har namngetts. Ekonomisk-politiska talespersonen Cecilia Rönn meddelar att hon inte kandiderar till partiledare, enligt flera rapporter. Riksdagsledamoten Gulan Avci vill ta över som ledare för Liberalerna i Stockholms stad, enligt stora mediekällor, men hon meddelade i januari att hon inte kommer att kandidera för ytterligare en mandatperiod som riksdagsledamot efter åtta år, noterar flera rapporter. Dessa drag speglar den bredare oro inom partiet när det navigerar sin ideologiska ompositionering.

Viktiga okända faktorer kvarstår i denna pågående situation. Det är fortfarande oklart vilka specifika ledande liberalpolitiker som har sagt att de inte kommer att kandidera i nästa val, och vilka namn de framstående liberalpolitikerna som hotar att lämna över Sverigedemokraternas linje har. Den nuvarande opinionsprocenten för Liberalerna, och hur den jämförs med riksdagsspärren, har inte avslöjats, även om enligt swedenherald.com beskrev Lars Leijonborg Liberalernas opinionssituation som katastrofal. Dessutom har de specifika policymeningsskiljaktigheterna mellan Leijonborg och Mohamsson bortom skolvinster inte detaljerats, vilket lämnar utrymme för ytterligare intern debatt.

Ytterligare okända faktorer inkluderar hur många partidistrikt som har nominerat kandidater till ledarskapsvalet utöver de nämnda, och vilka exakta detaljer ledarskapsvalsprocessen innebär utöver den annonserade tidslinjen. Enligt Dagens Nyheter beskrev Lars Leijonborg opinionsläget för Liberalerna som mycket prekärt, och enligt Dagens Nyheter beskrev han också situationen som katastrofal, vilket understryker partiets utmaningar. Dessa faktorer kommer sannolikt att påverka den kommande omröstningen och partiets framtida riktning, när medlemmarna brottas med ideologiska skiften och ledarskapsval i ett högt polariserat politiskt klimat.