Kustbevakningen sammanfattar 2024 med fokus på säkerhet och miljöinsatser

Kustbevakningen har blickat tillbaka på 2024, ett år som präglades av det säkerhetspolitiska läget och ställde nya krav på myndigheten. Året innefattade totalförsvar, Nato-medlemskap, hot mot kritisk undervattensinfrastruktur och en utvecklad sjölägesbild.

Under rikskonferensen Folk och Försvar i början av 2024 talade Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin om gråzonsproblematiken i den maritima miljön. Hon framhöll att Kustbevakningen arbetar i en geografi som berör alla beredskapssektorer och civilområden, ingår i flera beredskapssektorer och står med ett ben i det militära försvaret.

I februari genomförde Kustbevakningen en veckolång miljöräddning i is söder om Umeå efter att en bogserbåt gått på grund. Besättningen ombord på KBV 181 arbetade med att förhindra ett oljeutsläpp, och en förundersökning om misstänkt vårdslöshet i sjötrafik upprättades. Ingen olja läckte ut under insatsen.

Kustbevakningen skickade även ett övervägande om vattenföroreningsavgift på 1,2 miljoner kronor till TT-Line, rederiet för Marco Polo, angående ett oljeutsläpp i Pukaviksbukten i oktober 2023. Avgiften beräknades utifrån utsläppets storlek och fartygets bruttodräktighet. Krav på ersättning för räddningsinsatsens kostnader är ännu inte avgjorda.

I mars uppmärksammade Kustbevakningen Sveriges anslutning till Nato med en flaggceremoni. Generaldirektör Lena Lindgren Schelin kommenterade att Natomedlemskapet är angeläget för hela samhället och en central utgångspunkt för totalförsvaret, och att Kustbevakningens bidrag inom Natosamarbetet stärker motståndskraften.

Kustbevakningen har också ansvaret för att starta om sjöövervakningsrådet.