Inom materialfysik, kemi, teknik, datavetenskap och förnybar energi leder Kina i publiceringen av vetenskapliga studier som har stor inverkan. " Kina har gjort vetenskapliga genombrott som att ta med prover från månens baksida, utveckla AI-modellen Deepseek jämförbar med ChatGPT men på enklare chip, och skicka kvantkrypterade meddelanden via satellit till andra kontinenter. USA har dominerat vetenskapligt sedan andra världskriget och varit en magnet för världens skarpaste hjärnor, men Kina har sedan 1980-talet medvetet investerat allt mer resurser för att komma ikapp.
Marginson noterar, "Kinas spektakulära väg mot forskningstoppen berodde först på USA:s bidrag till att utbilda kinesiska doktorander som sedan återvände hem och byggde upp egna labb. " I USA höjs varningar om de stora nedskärningar som USA:s president Donald Trump har föreslagit för 2026. Trump vill nästan halvera finansieringen till federala forskningsfinansiärer som NIH och NSF, vilket skulle påskynda fallet från forskningstronen.
Inom vissa forskningsområden är redan Kina nummer ett.
Hittills har USA:s kongress motsatt sig dessa nedskärningar. Forskningsbudgeten för 2026 kommer sannolikt att beslutas inom några veckor, men om Trumps föreslagna nedskärningar kommer att genomföras är osäkert. Samtidigt har i Sverige tidigare utbildningsminister Mats Persson (L) varnat svenska universitet för riskerna för läckage av försvarshemligheter vid samarbete med forskningsinstitutioner med militära kopplingar, även om de specifika riskerna inte detaljeras.
Fyra universitetsrektorer skriver i en debattartikel att Sverige snarare borde samarbeta mer vetenskapligt med Kina, men deras identiteter och tillhörigheter är okända.
Kinas spektakulära väg mot forskningstoppen berodde först på USA:s bidrag till att utbilda kinesiska doktorander som sedan återvände hem och byggde upp egna labb. Men sedan länge står Kina på egna ben.