Enligt källor beskriver elever på Staffangymnasiet sin nationella identitet med kvantifierbara procent. Till exempel säger Adriano Fernandes att hans identitet är "25% amerikansk, 25% svensk och 50% från Brasilien". Detta sätt att kvantifiera identitet förvånade forskare vid Högskolan i Borås, eftersom tidigare studier antog att människor kände sig 'lite' eller 'mycket' svenska, men att unga ser identitet som kvantifierbara delar är en vetenskaplig nyhet.
Enligt forskaren Eva Medin är detta sätt att kvantifiera tillhörighet en strategi för unga att hantera ett komplext vardagsliv där de tillhör flera platser samtidigt. Forskning betonar vikten av integrationsidealet, vilket innebär att unga tar till sig svensk kultur samtidigt som de håller fast vid och värderar sina ursprung. Maja Brundin tillägger: "Jag tycker att man ska kunna ta med sig vad man känner oavsett var man är.
25% amerikansk, 25% svensk och 50% från Brasilien.
" För vissa elever är dock svenskheten inte enkel. Yassmin, trots att hon är född och uppvuxen i Sverige, ser sig själv som främst arab. Hon säger: "Om någon har brunt hår, säger folk att hon inte är svensk.
" Forskning bekräftar att ett stereotypiskt 'svenskt' utseende med blont hår och blå ögon fortfarande fungerar som en stark markör för tillhörighet. För de som inte passar in blir svenskheten något som ständigt måste förhandlas. Det är okänt hur utbrett detta kvantifierbara identitetssätt är bland unga i Sverige eller vilka specifika forskningsmetoder som användes i Högskolan i Borås studie.
Om någon har brunt hår, säger folk att hon inte är svensk. Jag tycker att det är en negativ sak att det ska spela så stor roll.
Studien belyser pågående utmaningar i integration och identitetsbildning bland ungdomar i Sverige.
Jag tycker att man ska kunna ta med sig vad man känner oavsett var man är. Jag tror att det är viktigt att man ska kunna göra det för att känna sig trygg.