Klimatpolitiska rådet, ett tvärvetenskapligt expertorgan med uppgift att ge oberoende bedömningar av regeringens politik i förhållande till nationella klimatmål, presenterade sin utvärdering av Tidöpartiernas klimatpolitik under hela mandatperioden på torsdagen. Rådet består av medlemmar med hög vetenskaplig kompetens inom klimat, klimatpolitik, ekonomi, samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Dess mandat innefattar att säkerställa att regeringens politik överensstämmer med klimatmålen, lämna årliga framstegsrapporter om utsläppstrender och bedöma regeringens klimatpolitiska handlingsplan tre månader efter dess inlämning. Rådet syftar också till att bidra till ökad samhällsdiskussion om klimatpolitik och fungera som en kritisk vakt för Sveriges miljöåtaganden.
Specifika brister som lyfts i rapporten visar att klyftan till klimatmålen har ökat under denna mandatperiod. Prognoser indikerar att Sverige fortfarande kommer att ha utsläpp på nästan 20 miljoner koldioxidekvivalenter år 2024, vilket endast representerar en 50-procentig minskning istället för den krävda 100-procentiga. Regeringens politik 2023 kommer att öka Sveriges utsläpp avsevärt 2024, och i budgetpropositionen för 2024 använde regeringen mer finansiellt reformutrymme på beslut som motverkar uppfyllandet av klimatmålen än på initiativ som hjälper till att nå dem.
Inom transportsektorn och energipolitiken har mandatperioden präglats av uppskjutna beslut, särskilt i transportsektorn. Elektrifieringen har saktat ner, transportutsläppen har ökat och förutsättningarna för vindkraft har försämrats, enligt Klimatpolitiska rådet. Utsläpp från inrikes transport, utom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010, men nuvarande politik rör sig i motsatt riktning.
Regeringens handlingsplan har kritiserats som otillräcklig och bristande i specificitet. Hälften av regeringens handlingsplan har lett till konkreta beslut, men viktiga beslut har skjutits upp. Handlingsplanen lever inte upp till klimatlagen och saknar specificitet, enligt Klimatpolitiska rådet.
Ekonomiska konsekvenser väntar, med Klimatpolitiska rådet som varnar för att regeringens politik kan leda till EU-böter på upp till 40 miljarder kronor. Regeringens oförutsägbarhet har minskat industrins investeringsvilja och försämrat kostnadseffektiviteten. Oförutsägbar politik avskräcker viktiga investeringar, vilket riskerar svenska jobb och försvagar konkurrenskraften.
Regeringens svar på rapporten har varit svagt, med Klimatpolitiska rådet som presenterade sin utvärdering för statssekreterare Helena Dyrssen, eftersom klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inte kunde delta på grund av föräldraledighet. Regeringen skickade inte en minister för att ta emot Klimatpolitiska rådets rapport, och förra åton avstod statsminister Ulf Kristersson också från att skicka en minister till rådets rapportpresentation.
Bredare kritik från andra expertorgan ökar trycket, eftersom regeringen har fått skarp kritik från sina egna experter, inklusive Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen.
Trots den negativa bedömningen noterades några positiva utvecklingar, inklusive en minskning av avskogning under mandatperioden. Skogen har vuxit snabbare än tidigare uppskattat, vilket ökar kolupptaget, enligt Klimatpolitiska rådet.
Sveriges klimatmålsram inkluderar ett långsiktigt mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045, med negativa nettoutsläpp efter 2045. Att uppnå noll nettoutsläpp innebär att utsläppen i Sverige ska vara minst 85 procent lägre 2045 jämfört med 1990, med återstående minskningar uppnådda genom kompletterande åtgärder. Milstolpemål täcker utsläpp under EU:s ansträngningsdelningsförordning, exklusive de i EU:s utsläppshandelssystem, och är satta till 40 procent lägre än 1990 till 2020, 63 procent lägre till 2030 och 75 procent lägre till 2040. Kompletterande åtgärder kan användas för upp till 8 procent av 2030-målet och 2 procent av 2040-målet.
För framtida politik presenterade Klimatpolitiska rådet tio rekommendationer för klimatpolitik för nästa mandatperiod. Från och med den 1 juli tillträder Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, i rådet.
Implikationer för industripolitiken är betydande, eftersom industripolitiken kommer att behöva ändras, enligt Klimatpolitiska rådet. Avståndet till EU:s utsläppsmål för 2030 är minst dubbelt så stort som regeringen hävdar, konstaterade rådet.
Okända faktorer kvarstår angående regeringens specifika svarsplaner för att hantera Klimatpolitiska rådets kritik och nå klimatmålen. Detaljer om Klimatpolitiska rådets tio rekommendationer och de fullständiga orsakerna till ministerfrånvaron vid rapportpresentationen har inte avslöjats. Regeringens motivering för sitt påstående om avståndet till EU:s utsläppsmål för 2030, med tanke på rådets bedömning att det är minst dubbelt så stort, är också oklar.