Betlehem återupptar offentligt julfirande efter två års uppehåll

Betlehem på Västbanken har återupptagit offentligt julfirande efter två år utan sådana firanden på grund av kriget i Gaza. Staden, som enligt kristen tradition är Jesu födelseplats, kunde i år fira jul igen.

Den gigantiska julgran som varit frånvarande under kriget återvände på onsdagen till staden. Tusentals personer deltog i firandet, inklusive kardinal Pierbattista Pizzaballa, den högste katolske ledaren i det heliga landet. Han inledde årets firande under den traditionella processionen från Jerusalem till Betlehem och uppmanade till "en jul full av ljus".

Turistindustrin, stadens viktigaste födkrok, har börjat återhämta sig efter en tid av isolering på grund av Gazakriget. Hotellen är närmast fullbokade. Turistnäringen i Betlehem kraschade genast efter Hamas attack mot Israel i oktober 2023, då nästan alla flygbolag ställde in trafiken och nyheterna skrämde bort de flesta pilgrimer.

Kriget i Gaza har även påverkat Västbankens ekonomi. Den viktigaste delen av ekonomin, 135 000 palestiniers arbete i Israel, försvann över en natt. Samtidigt isolerades Västbankens större samhällen från varandra med strängare och fler vägspärrar. En resa från Betlehem till Nablus, knappt sex mil fågelvägen, tar i dag minst sex timmar med köande vid åtta vägspärrar.

Betlehem-distriktet är dock ett privilegierat undantag. Den som kör från byn al-Khader strax söder om staden, genom flyktinglägret Deheishe, in i Betlehem och sedan vidare till grannstäderna Beit Sahur och Beit Jallah slipper vägspärrar under en halvtimme, något som är unikt på Västbanken numera. Denna relativt milda behandling beror dels på att de väpnade islamiströrelserna saknar fotfäste där, dels på att Israel drar sig för att behandla befolkningen lika hårdhänt på en plats dit utländsk press, diplomater och kyrkomän så ofta har ärenden.

I början av december var julförberedelserna redan i full gång. Arbetslag hängde upp ljusanordningar och såg över den väldiga konstgjorda julgranen som tändes den 6 december. Butiksägarna är än så länge långt fler än kunderna, men klassiska souvenirer som Kristusfigurer, helgon och kameler snidade i olivträ, armenisk keramik och brokigt glas från Hebron erbjuds.

Ungdomar från kristna familjer deltar i julproduktionen efter skoldagen. Många går i engelsk-, fransk- eller tyskspråkiga skolor, vilket ger dem inte bara en god utbildning utan också ett europeiskt språk och möjligheter att lämna landet. Den som gått ut det tyska gymnasiet med goda betyg är i princip framme i Europa. Många familjer, numera också muslimer, gör uppoffringar för att få in sina barn i kristna skolor kopplade till andra länder.

Två mäktiga impulser kolliderar hos många föräldrar: å ena sidan lojaliteten med hembygden, å andra sidan känslan att det bästa de kan göra för sina barn är att hjälpa dem bort. Liknande tendenser märks i kristendomens andra kärnländer Libanon och Syrien.

Källor: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Nerikes Allehanda, Smålandsposten, BLT Blekinge Läns Tidning, Borås Tidning, Barometern-OT