Språkrådets nyord blir ofta oanvända och bortglömda

Många av orden på Språkrådets nyordslistor blir oanvända och bortglömda. Det säger språkforskaren Mikael Parkvall, som menar att folk tar listorna på större allvar än vad de förtjänar.

Exempel på ord från 2025 års nyordslista är handelsbazooka, broligark och balkongkraftverk. Om de får fäste i svenskan återstår att se, men om man tittar på tidigare års nyordlistor från 1986 och framåt ser chanserna rätt små ut.

Vissa ord från tidigare listor har blivit etablerade, som HIV (1987), hemsida (1995) eller e-sport (2013). Andra, som cowboykirurg (1992), umarell (2024) eller Bamseteorem (2011), används sällan eller är okända.

Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, tycker att listorna mer liknar årskrönikor än språkvetenskap och att de har lågt vetenskapligt värde. Han beskriver dem som ett PR-jippo och uttrycker oro för att folk kan tro att svenskan får nya ord som var omöjliga att uttrycka tidigare.

Han noterar också att urvalet ofta är präktigt, med ord som plastbanta (2014), koldioxidneutralt vin (2010) eller köttnorm (2014), medan grövre vokabulär sällan finns med. Många av orden hänger ihop med kontorsarbete, som vobba (2011), knytkonferens (2011), hybridmöte (2021) eller portföljfax (1989), vilket Parkvall tror beror på att medelklassen oftare uttrycker sig i skrift och läser dagstidningar där orden hämtas.

Vissa nyord har lanserats medvetet, som RFSU:s klittra (2014) eller handelsforskaren Micael Dahléns förväntningssamhälle (2008) och förväntis (2011). Parkvall påpekar att det är sällan sådana medvetna lanseringar lyckas, med undantag som termen utanförskap som lanserades av politiska skäl.

Källor: Svenska Dagbladet, Aftonbladet