Regeringen kräver fler etableringsjobb efter låga siffror

Regeringen har kallat arbetsmarknadens parter till ett möte för att diskutera hur etableringsjobben ska få större genomslag. Arbetsmarknadsminister Johan Britz och finansminister Elisabeth Svantesson begärde att parterna ska inkomma med en plan för att fler avtal ska komma på plats.

Etableringsjobben är en modell som togs fram av arbetsgivare och fack för att underlätta för långtidsarbetslösa och nyanlända att komma i arbete. Reformen infördes i januari 2024, där staten står för en stor del av lönekostnaden och parternas roll är att driva på för att fler arbetsgivare ska använda modellen. Målet är att bryta långtidsarbetslösheten och leda till fasta anställningar.

Trots detta har antalet etableringsjobb hittills varit lågt. Fram till oktober i år har endast 84 personer fått ett etableringsjobb, vilket står i kontrast till de 10 000 jobb som parterna tillsammans med den dåvarande Socialdemokratiska regeringen lovade.

Under mötet diskuterades vilka hinder som bromsar utvecklingen och hur parterna tillsammans kan få fler etableringsjobb på plats. Regeringen betonade att etableringsjobben är en viktig del i arbetet mot långtidsarbetslöshet, men att resultaten hittills är otillräckliga.

Arbetsmarknadsminister Johan Britz sa att parterna behöver lägga in en andra växel för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten. Han tillade att etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver regeringen tänka om och satsa på andra åtgärder.

Finansminister Elisabeth Svantesson uttryckte missnöje med utvecklingen och sa att regeringen har levererat en reform som parterna själva har tagit fram och drivit på för. Hon menade att det är under all kritik att man inte har levererat ett bättre resultat, och att det handlar om människor som skulle kunna ha ett jobb att gå till och en inkomst att leva på. Hon betonade att det nu är upp till parterna att visa att de menar allvar med etableringsjobben.

Etableringsjobben är utformade med tydliga fördelar för både arbetsgivare och arbetstagare – anställningskostnaden är mycket låg för arbetsgivaren och lönen når ändå upp till lägstalönen i ordinarie kollektivavtal för arbetstagaren. Kostnaden däremellan står skattebetalarna för.

Regeringen har tagit sitt ansvar genom att införa reformen som parterna själva förhandlat fram och avsatt pengar för den, men förväntar sig mer resultat. De menar att Sverige har inte råd att låta människor stå utan jobb samtidigt som företagen skriker efter arbetskraft, och att etableringsjobben kan bli en bro mellan utanförskap och egen försörjning – men bara om alla tar sitt ansvar. Källor: Regeringen (pressmeddelande och debattartikel)