Psykolog i Piteå lyfter fram vikten av att hindra suicid

Psykologen Lena Mahrle i Piteå betonar att för att förhindra suicid måste man både se den person som mår dåligt och sätta upp hinder. Hon konstaterar att personer som har försökt ta sitt liv ofta uttrycker stor tacksamhet för att ha blivit hindrade. Mahrle vill också lyfta fram att det inte bara är psykologer och vårdpersonal som kan bidra, utan att alla är medmänniskor.

Lena Mahrle arbetar som psykolog på Psykiatrin Piteå och har erfarenhet av att möta patienter med suicid- och självskadebeteenden. I arbetet med dessa patienter används framför allt dialektisk beteendeterapi, DBT, som är en form av kognitiv beteendeterapi med tydligt fokus på livshotande beteende. Metoden användes ursprungligen för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning men har anpassats för andra grupper.

Mahrle konstaterar att det handlar om den mest prioriterade och sköra gruppen som psykiatrin arbetar med. Hon säger att varje suicid är ett för mycket. Normalt kommer psykologen in när patienten är stabiliserad och har haft kontakt med det specialistpsykiatriska omvårdnadsteamet, SPOT, som finns i Piteå sjukvårdsområde. SPOT-medarbetarna har regelbundna kontakter med patienten och gör hembesök, en arbetsmetodik som visat sig vara väldigt framgångsrik. Regionstyrelsen har efter en testverksamhet beslutat att permanenta och på sikt utveckla denna metodik i övriga länet.

När patienten kommer till psykologen kan samtal föras om den underliggande problematiken. Om patienten och läkaren vill kan SPOT-uppföljningen fortsätta parallellt med psykoterapin. I mötet med en patient i suicidkris handlar det om att se på både bakomliggande faktorer och vilken funktion beteendet fyller för att lindra ett akut lidande. Det handlar sällan om enskilda händelser utan är en kombination av belastningar, ibland med rötter i barndom eller uppväxt. Det kan också handla om en långvarig påfrestning eller utsatthet. Exempel på bakomliggande faktorer inkluderar psykisk sjukdom, livsomställning eller kris, långvarig psykisk ohälsa, tidiga trauman, uppväxtsvårigheter, skadligt bruk eller beroende, samt erfarenhet av utsatthet eller att själv ha varit förövare kopplat till mobbning eller övergrepp. Om man en gång har gjort ett suicidförsök är risken ökad att göra det igen. Mahrle nämner också att det ibland finns bakomliggande orsaker i form av kroppsliga sjukdomar som måste utredas, vilket inom psykiatrin alltid lyfts i basutredningen som görs av alla patienter.

Samtalen efter ett suicidförsök fokuserar ofta på att skapa förståelse för vad som gjort livet outhärdligt, att bygga trygghet, förhindra återfall och att hitta skyddsfaktorer att arbeta med.