Transparency & Sources
We believe in open journalism. Here's exactly how this article was created, what sources we used, and how confident we are in the information.
Reliability
Our confidence level based on source quality, verification, and official confirmations.
What we don't know
We're transparent about gaps in our knowledge. These are things we couldn't verify or are still unclear.
Vad vi inte vet: • Uncertainty identified during research: s med dess låga pris (Sydsvenskan). **Det som är osäkert eller inte direkt bekräftat:** * **Exakt siffra på ökad dödlighet:** Påståendet att föränd
Uncertainties
Uncertainty identified during research: s med dess låga pris (Sydsvenskan). **Det som är osäkert eller inte direkt bekräftat:** * **Exakt siffra på ökad dödlighet:** Påståendet att föränd
Event Timeline
(2)How this story evolved as we gathered more information and sources.
Djupanalys genomförd: Deep research (Significant (Standard Research))
Tillförlitlighet ändrad från 1 till 2
All involved
(5)People, organizations, and places mentioned in this article. We track how often they appear in news.
Deep Research
significantFor important stories, we conduct additional research to verify claims and find contradictions.
Summary
Baserat på det tillgängliga materialet kan följande delar av nyhetshändelsen bekräftas, medan vissa specifika påståenden saknar direkt källstöd i de angivna texterna. **Det som kan bekräftas (direkt från källor):** * **Prisökning:** En studie från Lunds universitet (Agrifood) visar att matpriserna i Sverige ökade med 25% mellan 2022 och 2023. Detta nämns i flera källor (t.ex. LU.se, LundUniversity.lu.se, Sydsvenskan, Dagligvarunytt). * **Förändrade matvanor:** Prisökningen ledde till minskad försäljning av frukt och grönt med 15% (LU.se, LundUniversity.lu.se, Dagligvarunytt). Konsumtionen av billigare livsmedel som fläskfärs ökade, medan konsumtionen av färsk fisk och mejeriprodukter minskade. * **Hälsoeffekter & risk för hjärt-kärlsjukdomar:** Forskarna varnar för att den minskade konsumtionen av frukt och grönt har en negativ effekt på folkhälsan. Om trenden fortsätter kan det öka risken för hjärt-kärlsjukdomar och kostrelaterade cancersjukdomar. Särskilt Norra Norrland drabbades hårt (LU.se, LundUniversity.lu.se, Sydsvenskan). * **Skånsk mjölk:** Priset på de billigaste mjölksorterna ökade med 35%, och prisökningen var störst i Skåne och Blekinge (Sydsvenskan). * **Läsk:** Läsk lyfts fram som den enda dryck som ökade i konsumtion under perioden, vilket förklaras med dess låga pris (Sydsvenskan). **Det som är osäkert eller inte direkt bekräftat:** * **Exakt siffra på ökad dödlighet:** Påståendet att förändringen skulle leda till **722 fler dödsfall per år** nämns endast i Sydsvenskan-artikeln, men citeras inte direkt från studien i de andra källorna. Detta gör det svårt att oberoende verifiera den exakta siffran med de angivna källorna. * **Datering:** Studien och rapporterna refererar till perioden 2022-2023. Det datum (2026-01-05) som angavs i frågan verkar vara ett hypotetiskt publiceringsdatum för en nyhetsartikel om studien, inte själva studiens datum. **Sammanfattning:** Huvuddragen i nyhetshändelsen stämmer väl överens med källmaterialet från Lunds universitet. Prisökningen på 25%, den minskade konsumtionen av frukt och grönt, de hälsorisker som lyfts fram, den kraftiga prisökningen på mjölk i Skåne och den ökade läskkonsumtionen är alla väl belagda. Den specifika dödssiffran 722 per år är dock den enda väsentliga detalj som endast finns i en källa (Sydsvenskan) och bör därför betraktas som något mindre verifierad tills studien i sin helhet kan granskas. **Inga motsägelser** mellan källorna har noterats gällande de centrala påståendena.
All sources
(3)The original news articles we used to write this piece. Tap to read the original.