Utredning varnar för konsekvenser av låga födelsetal

En utredning om Sveriges minskande barnafödande presenterades på en pressträff. Utredningen visar att dagens nivå av barnafödande skulle ha stora negativa samhällsekonomiska konsekvenser redan under de närmaste decennierna och att flera grundläggande välfärdsfunktioner hotas. Socialministern Jakob Forssmed sade att politiken har en roll i att minska hinder för att bilda familj.

Barnbidraget ligger på 1 250 kronor i månaden och har inte höjts sedan 2018. När bidraget senast höjdes motsvarade summan 1 580 kronor i dagens penningvärde. Redan åren 1991 och 1992 låg barnbidraget över dagens nivåer i reella termer. De senaste årens inflation har kraftigt urholkat statens bidrag till barnfamiljers försörjning. Regeringen har valt att inte inflationsjustera barnbidraget trots höga inflationssiffror.

En familj med två barn och två föräldrar får i dagsläget 31 800 kronor i barnbidrag per år och betalar 66 500 kronor i bolåneränta under samma tid om man räknar med ett bolån på 2 500 000 kronor, en ränta på 3,8 procent och ett ränteavdrag på 30 procent. Samma familj fick år 1995 ett årligt barnbidrag på 18 000 kronor medan räntekostnaden kunde uppgå till 11 130 kronor vid bolån på 150 000 kronor, ränta på 10,6 procent och ränteavdrag på 30 procent. I nominella termer är en bostadsrätt nu mer än tio gånger så dyr som i mitten av 1990-talet.

Utredningen beskriver konsekvenserna av minskade födselsetal i Sverige och hur en åldrande befolkning har en negativ ekonomisk effekt. När väljarna blir äldre som grupp formas politiken också efter deras intresseområden och den utveckling som annars drivs på av yngre generationer går om intet. Det i sin tur riskerar att leda till att det föds ännu färre barn.

Problemet är alla som vill bilda familj och få barn men som inte gör det, antingen för att de inte kan eller för att förutsättningarna inte är rätt. Det är svårare för unga i dag att få tag i egen bostad, de fasta jobben är färre och de praktiska bitarna många helst vill ha på plats för att ge barn en trygg start i livet tar längre tid att uppnå. Samtidigt oroar sig fler för framtiden barnen ska ärva med krig i Europa, demokratin som utmanas, global uppvärmning och terrorhot.

Invandring kan hjälpa tillfälliga befolkningstapp och är ett bra komplement för att säkerställa att det finns en arbetskraft som kan ta hand om äldre generationer, men över tid behövs det fler barn. Staten kan ge tillfälliga incitament för att förbättra familjers ekonomi eller rikta in sig på systematiska regelförenklingar som att subventionera assisterad befruktning även vid sekundär barnlöshet till familjer som vill få ett syskon. Källor: Dagens Nyheter, Kristianstadsbladet