USA:s högsta domstol kan avgöra om Trumps globala tullar var olagliga

USA:s högsta domstol kan på fredagseftermiddagen avgöra om Donald Trumps globala tullar var olagliga. På spel står närmare 150 miljarder dollar för Trump och USA:s administration.

Mer än 1 000 amerikanska företag väntar på ett besked. Bland annat sportföretagen Reebok och Puma samt däckföretaget Goodyear har drivit ärendet i domstol och begärt ersättning för de globala tullar som Trump meddelade förra året i samband med vad som kallades "Befrielsedagen". Företagen har fått rätt i undre instanser och frågan har gått vidare till högsta domstolen.

Trump själv har kallat det "en nationell säkerhetskatastrof" om högsta domstolen skulle välja att gå emot honom. Administrationen har argumenterat att det är viktigt av statsfinansiella skäl och att det skulle äventyra den finanspolitiska stabiliteten i USA om man tvingas betala tillbaka pengarna. Om domstolen skulle förklara tullarna olagliga riskerar man att behöva betala tillbaka över 150 miljarder dollar.

Bakgrunden är att Trump ville gå snabbt fram och generellt med tullar, och då valde han att ta till en lag som inte tidigare har använts i det här syftet, enligt Elisabet Kopelman, USA-ekonom på SEB. Om högsta domstolen skulle gå emot Trump skulle det vara ett prestigenederlag för presidenten, men Kopelman tror inte att detta innebär slutet på Trumps tullpolitik. Administrationen är förberedd på att det kan bli så och har sagt att man har alternativ.

Enligt Financial Times som talat med diplomater och handelsjurister ska Trump vara beredd att lansera en ny tullvåg baserad på alternativa lagstiftningar. Kopelman lyfter bland annat en paragraf som handlar om bytesbalanskris, där man med den som basis kan utfärda tullar på upp till 15 procent under maximalt 150 dagar för att hantera stora och allvarliga underskott i USA:s bytesbalans.

Det är inte säkert att det blir ett klart ja eller nej från högsta domstolen. Det är heller inte definitivt att ett domslut kommer på fredagseftermiddagen, eftersom högsta domstolen meddelar aldrig i förväg vilka beslut som ska offentliggöras, endast att domar är möjliga vid vad som kallas en "yttrandedag".