Trump vill ta över Grönland

Donald Trump har länge talat om att USA borde lägga beslag på Grönland, och har inte uteslutit militärt tvång. Detta väcker frågor om Arktis framtid. För Grönland kan uppmärksamheten innebära nya ekonomiska möjligheter, men också risker i området som förändras på grund av klimatkrisen.

Enligt Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, har USA redan stora möjligheter i Grönland. Landet kan öka sin militära närvaro lagligt, och amerikanska företag kan utnyttja Grönlands naturresurser, som jordartsmetaller, under de gällande tillstånds- och miljöreglerna. Det växande globala intresset för Grönland hänger samman med klimatförändringarna. Stigande temperaturer hotar isfiske och den traditionella slädhundskulturen, samtidigt som viktiga jordartsmetaller blir lättare att utvinna.

Fredrik NG Andersson säger att det är ett gyllene läge, så länge grönlänningarna kan behålla en stor del av gruvintäkterna. I dragkampen mellan USA och Danmark kan Grönland därmed få ett relativt starkt förhandlingsläge. Han menar att det är ett potentiellt gyllene läge, så länge grönlänningarna kan behålla en stor del av gruvintäkterna för att kunna utveckla landet både socialt och ekonomiskt. Men de måste spela smart mot de stora aktörerna.

Hittills har Trump bara sagt att han vill ta över Grönland – inte varför. Om USA är ute efter mineralfyndigheter kan ön sikta på att bygga långsiktigt välstånd, enligt Fredrik NG Andersson. Det viktigaste är att multinationella bolag betalar skatt i Grönland, tar med sig teknisk kompetens och anställer och utbildar lokal arbetskraft. Lyckas man med det kan intäkterna sparas i en fond, likt Norge.

Med klimatförändringarna blir råvarorna mer lättillgängliga framöver. Amerikanskt ägande kan också göra gruvbolag mer benägna att ta risker, vilket kan leda till större investeringar i utvinning med förväntat mer pålitlig avkastning. Grönland har en hög grad av inre självstyre. Men Danmark ansvarar fortfarande för öns utrikes-, försvars-, säkerhets- och valutafrågor.

Fredrik NG Andersson säger att man kan dra vissa paralleller med Venezuela, där amerikanska oljebolag tidigare tvekat att satsa utan garantier från den amerikanska staten. På Grönland har amerikanska företag visserligen redan en viss trygghet, men naturligtvis skulle fler känna sig ännu säkrare om USA:s president styrde ön med amerikanska lagar och regler. Han menar att Grönland med endast 57 000 invånare skulle ha svårt att stå emot multinationella bolag som ofta har tiotusentals anställda.