Skolstruktur påverkar ungas psykiska hälsa

En avhandling från Umeå universitet visar att skolans struktur är en viktig faktor för ungas psykiska hälsa. Studien pekar på att betyg, prestationskrav och utbildningspolitiska reformer har gjort skolan till en central arena för stress, oro och rädsla för att misslyckas.

Allt fler unga rapporterar stress, oro och psykosomatiska besvär, en utveckling som är särskilt tydlig i Sverige och bland flickor. Avhandlingen bygger på stora internationella och nationella datamaterial och visar att elevers psykiska välbefinnande hänger nära samman med hur skolsystemet är utformat. Under de senaste årtiondena har skolan i allt högre grad präglats av mätbarhet, jämförelser och prestationskrav, vilket innebär en vardag där elever tidigt lär sig att bli bedömda, rangordnade och jämförda.

Forskaren Matthew Cashman, doktorand vid Umeå universitet, säger att resultaten visar att psykiskt välbefinnande inte bara är en individuell fråga utan i hög grad påverkas av hur skolmiljön är strukturerad och hur eleverna tolkar den. Ett av de tydligaste resultaten rör könsskillnader, där flickor rapporterar oftare stress kopplad till skolarbete, höga akademiska förväntningar och rädsla för att misslyckas. Dessa erfarenheter formas i samspelet mellan skolans krav och hur eleverna själva uppfattar vad som är viktigt eller avgörande för deras framtid.

Studiens slutsats är att psykisk ohälsa bland ungdomar inte kan förstås enbart som ett individuellt problem. I stället pekar forskningen på politiska beslut och institutionella strukturer som skapar villkor som påverkar hur stress uppstår och hanteras.