Simulering visar: Slopas högskoleprovet skulle utesluta 2 300 män

En simulerad antagning av Universitets- och högskolerådet (UHR) visar att nära 2 300 av de män som kom in på populära utbildningar förra hösten skulle ha utestängts om högskoleprovet slopades och urvalet enbart gjordes på betyg. Simuleringen gällde hösten 2024 och tog bort urvalsgruppen högskoleprov.

Högskoleprovet är tänkt som en andra chans för dem som inte har toppbetyg från gymnasiet. Det har främst blivit männens väg in, då de generellt har lägre betyg än kvinnorna men presterar bättre på provet. På ett antal eftersökta utbildningar blev effekterna dramatiska: psykologprogrammet hade tappat 40 procent av de manliga studenterna, juristprogrammet 30 procent, socionomutbildningen 27 procent färre män, samt läkar- och tandläkarprogrammen 23 procent färre.

På dessa fem utbildningar antogs betydligt fler kvinnor än män. Utan högskoleprovet hade den dominansen blivit ännu större. Skillnaden för totalen på mer än 300 000 antagna blev dock liten, eftersom flertalet kurser och program saknar konkurrens.

UHR:s slutsats är att högskoleprovet bidrar till att bredda rekryteringen vad gäller kön men också ålder, då fler i 30-årsåldern antas den vägen. Ett exempel som går i linje med slutsatsen, men med motsatt utfall, är Handelshögskolan i Stockholm. När lärosätet införde ett krav på minst 1,25 poäng på högskoleprovet för att ens bli behörig, sjönk andelen antagna kvinnor från 39 till 29 procent. Handels valde då att slopa kravet, eftersom de blev överraskade av förändringens omfattning.

Enligt Anders Ljungberg, analyschef på UHR, gör förmodligen en del toppresterande kvinnor bedömningen att de har så bra betyg att de inte behöver skriva högskoleprovet, eftersom de ändå har stora möjligheter att komma in på många utbildningar. Inget annat lärosäte har haft högskoleprovet som ett krav, men provet har visat sig ha större dragningskraft på män som kan göra bra ifrån sig än på kvinnor med samma potential. Källor: Svenska Dagbladet, Aftonbladet