Riksbanken tryckte hemliga beredskapssedlar under kalla kriget

Riksbanken tryckte upp hemliga beredskapssedlar till ett värde av 4,3 miljarder kronor under efterkrigstiden. Sedlarna förvarades i hemliga valv på sju platser runt om i Sverige för att kunna användas vid krig eller om delar av landet isolerades.

Beslutet togs i början av 1950-talet i skuggan av kalla kriget för att förhindra att fienden tryckte och spred falska sedlar. 124 miljoner sedlar trycktes upp i hemlighet, vilket motsvarade den omfattning av sedlar som cirkulerade i landet vid den tiden. Ytterst få personer kände till att beredskapssedlarna fanns.

Sedlarna trycktes på papper från Tumba bruk åren 1952 och 1953 i England och kom i tre valörer: 5-kronors, 10-kronors och 100-kronors sedlar med egna motiv och färger. Efter trettio år ansågs sedlarna ha spelat ut sin roll och förstördes 1982, förutom 3 000 sedlar som donerades till Ekonomiska museet.

På Riksbanken har frågan om beredskapspengar återigen börjat analyseras i samband med myndighetens totalförsvarsplanering. Enligt lag kan Riksbanken låta trycka beredskapssedlar i ett allvarligt säkerhetsläge kopplat till kris eller krig.