Psykiatrin i kris – självmordslarm och tvångsvård skrämmer bort patienter

Psykiatrin i Sverige har allvarliga brister som leder till ett högt antal självmordslarm och att många patienter undviker vård på grund av tvång och dåligt bemötande. I Luleå kommun var det förra året 284 larm som gick under kategorin psykisk ohälsa och 298 larm som rörde suicidärenden, enligt polisen Veronica Vartanian. Hon konstaterar att något inte fungerar, eftersom personer som bedömts behöva akut vård ibland släpps efter bara några timmar.

En ny rapport från Socialstyrelsen visar att bland de omkring 8 500 vuxna som tvångsvårdades under 2023 hade hela en av fem sin allra första kontakt med psykiatrin genom tvång. Dessa debutanter löper en tydlig risk att senare tvångsvårdas på nytt och har en förhöjd risk för självmord efter utskrivning. Många patienter får en mer negativ bild av psykiatrisk vård efter att ha kommit i kontakt med tvångsvården och drar sig för att söka vård igen.

Expertorganisationer som Minds och Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) möter många människor som är rädda för att söka psykiatrisk hjälp på grund av risken för tvångsinläggning. Denna rädsla skapar en ond cirkel där personer som inte söker hjälp frivilligt löper större risk att hamna i akuta nödlägen där tvång blir aktuellt. Patienter vittnar om snabba utskrivningar, långa väntetider, bristande kontinuitet och svårigheter att få tillgång till psykologisk behandling.

Det finns stora skillnader i kvalitet och tillgänglighet mellan regioner. Personer som bor i mer utsatta områden får oftare tvångsvård men mer sällan psykologisk behandling, medan det är tvärtom i mer välbärgade områden. Kvinnor är en annan grupp som sticker ut i statistiken. Syftet med lagen om psykiatrisk tvångsvård är att motivera patienter till frivillig vård, men mycket pekar på att många i stället får en mer negativ syn på vården. Källor: Kuriren, Dagens Nyheter