Nytt ramverk ska hjälpa arbetsplatser att förstå och förebygga tystnadskulturer

Myndigheten för arbetsmiljökunskap presenterar ett nytt ramverk för att hjälpa arbetsplatser att förstå och förebygga tystnadskulturer. Ramverket sammanfattar svensk och internationell forskning och visar hur kulturen i en organisation kan formas till en tystnadskultur som påverkar arbetsmiljö, säkerhet, kvalitet och etik negativt.

En tystnadskultur innebär att flera i en grupp eller organisation upplever att det är meningslöst, riskabelt eller direkt olämpligt att ta upp kritiska frågor. Det är ett kollektivt mönster där tystnaden har blivit norm. Forskningen visar att tystnadskulturer inte alltid uppstår av illvilja. De kan växa fram som ett sätt att hantera resursbrist, tidspress, krav på lojalitet eller behovet av att skydda organisationens image.

När tystnad blir en etablerad strategi riskerar verksamheten att missa tidiga varningssignaler och nödvändig kunskap från dem som arbetar närmast verksamheten. Rapporten visar att tystnadskulturer kan leda till försämrad arbetsmiljö och ökad ohälsa, sämre säkerhet och fler oönskade händelser, att fel, brister och risker inte åtgärdas, fortsatt oetiskt eller olagligt beteende samt minskat lärande och sämre utveckling i organisationen.

Ramverket består av tre delar. Den systemiska ansatsen lyfter fram tre roller som tillsammans benämns tystnadstriangeln: undanhållande, censur och dövhet. Den dynamiska ansatsen förklarar varför tystnad utvecklas, med fokus på det gemensamma lärande som sker under problemlösningen av externa och interna hot och krav på anpassning och integrering. Den strukturella ansatsen visar hur tystnaden uttrycks i kulturens olika nivåer, från synliga artefakter till djupare normer och omedvetna antaganden. Tillsammans ger ramverket en helhetsbild av tystnadskulturer både som fenomen och process.