Ny nationell plan ska stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och länsstyrelserna har tagit fram en ny nationell plan för att skydda civilbefolkningen vid höjd beredskap och krig. Planen lämnades till regeringen i december.

Planen utgår från kriget som det dimensionerande hotet och visar hur skyddsåtgärder ska kombineras och prioriteras i olika delar av landet. Den bygger på att beredskapen ska vara flexibel och kunna möta olika typer av hot. Slutsatserna i planen visar bland annat att försvarsmaktens operationsplanering är utgångspunkten för planeringen av skyddsåtgärder.

Planen betonar att samhället måste fungera även under höjd beredskap och krig, vilket innebär att de som bedriver samhällsviktig verksamhet måste ha tillgång till fysiskt skydd. Utrymning bör undvikas, men kan vara en nödvändig kompletterande åtgärd i områden där skyddsrumskapaciteten inte räcker till. Då bör den i första hand ske partiellt och inom egen kommun eller län.

MSB:s generaldirektör Mikael Frisell pekar på kriget i Ukraina som ett exempel där civilbefolkningen är ett direkt mål och befolkningsskyddet har stor betydelse för försvarsviljan och landets motståndskraft. Befolkningsskyddet behöver ses och planeras som ett system av skyddsåtgärder som inkluderar varning, skyddsrum, utrymning, inkvartering och befolkningens egen förmåga till skydd.

Planen är ett resultat av ett regeringsuppdrag från sommaren 2024 och har resulterat i en inriktning för vilka skyddsåtgärder som är lämpliga i olika riskområden, och vilka åtgärder som behöver utvecklas framåt. Enligt Henrik Larsson, verksamhetschef på MSB och ansvarig för arbetet, gör planen att Sverige är mer förberett och snabbt kan agera med de resurser som finns att tillgå om landet skulle angripas. Källa: MSB Nyheter