Kustbevakningen stärker Sverige i nya säkerhetsläget

Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin höll ett föredrag för medlemmarna i Föreningen för Göteborgs Försvar i slutet av april. Hon diskuterade hur Kustbevakningen påverkas av det förändrade säkerhetsläget i Sverige, nya risk- och hotbilder i den maritima miljön samt inträdet i Nato.

Kustbevakningen agerar i en alltmer komplex maritim risk- och hotmiljö med bland annat störningar på samhällsviktiga funktioner, ökade miljörisker, cyberhot och säkerhetsutmaningar. Grunden i Kustbevakningens roll i totalförsvaret är att upprätthålla förmågan att utföra sitt fastställda uppdrag, vilket inkluderar räddningstjänst och sjöövervakning med tydliga prioriteringar på att skydda samhällsviktiga funktioner.

Kustbevakningen verkar i flera områden inom det civila beredskapssystemet. Myndigheten ingår i beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen som hålls ihop av MSB, i sektorn Ordning och säkerhet som Polisen ansvarar för, samt i sjödelen inom Transportsektorn som ligger under Transportstyrelsens samordningsansvar. Kustbevakningens roll är att kunna stötta med den maritima förmågan och bedriva verksamhet till sjöss där få andra myndigheter finns, utifrån prioriteringar inom de olika sektorerna.

Kustbevakningen har också ett särskilt uppdrag att samverka och stötta Försvarsmakten i det militära försvaret med särskilt utpekade uppgifter under krig eller höjd beredskap. Det handlar om att säkerställa en så sömlös övergång som möjligt och kunna upprätthålla prioriterad samhällskritisk verksamhet både i det civila och det militära uppdraget.

Sedan Sverige gick med i Nato deltar Kustbevakningen i flera arbeten med koppling till försvarsalliansen. Övergripande handlar det om att delta i övningar och vara delaktiga i etablerade forum och samverkanskanaler. I stödet till Försvarsmakten och Nato kan Kustbevakningen komma att utföra särskilda uppgifter som till exempel sjötrafikledning, värdlandstöd, övervakning, bevakning och ordningshållning.