Kustbevakningen rustar för framtiden med förstärkt självskydd och utvecklad sjölägesbild

Kustbevakningen genomför ett stort förändringsarbete för att utveckla myndighetens förmågor i en alltmer komplex maritim risk- och hotmiljö. Myndigheten agerar mot störningar på samhällsviktiga funktioner, ökade miljörisker, cyberhot och säkerhetsutmaningar.

Kustbevakningen har fått ett regeringsuppdrag som handlar om att stärka självskyddet för myndighetens sjögående plattformar mot olika typer av hot i den maritima miljön. Myndigheten arbetar med att analysera hur självskyddet kan stärkas både på kortare sikt och i ett längre perspektiv, vilket kan röra sig om teknisk utrustning samt ytterligare förstärkningsvapen. Arbetet innefattar att reda ut vilka resurser som krävs för utvecklingen i olika tidsperspektiven, sett till materiel, utbildning, personal samt ekonomiska och rättsliga förutsättningar.

En av de viktigaste frågorna för Kustbevakningen är att utveckla arbetet med den civila maritima sjölägesbilden. Myndigheten arbetar med att skapa bättre förutsättningar för att inhämta, analysera och dela information. En aktuell och analyserad sjölägesbild är grunden för att få flexibilitet och att Kustbevakningen ska kunna göra rätt prioriteringar utifrån aktuella hot- och riskbilder. Att dela den civila sjölägesbilden och analyser med berörda samverkanspartners är viktigt för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag i den maritima arenan på ett effektivt sätt.

Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin säger att myndighetens roll är att upprätthålla förmågan att utföra räddningstjänst och sjöövervakning med alla dess facetter. Hon konstaterar att mycket är på gång inom Kustbevakningen och att man nu startar upp aktiviteter och arbetet inför hösten. En nyligen beslutad planeringsinriktning ska lägga vägen framåt och hjälpa myndigheten att, i ett förändrat omvärldsläge, bli ännu vassare på att prioritera och inrikta verksamheten.