Kolumnist kritiserar Jordbruksverkets hantering av hästföretag

I en kolumn i Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan beskriver Pernilla Ström hur villkoren för hästföretagare skiljer sig från andra verksamheter, med Jordbruksverket som en central aktör. Hon nämner att hästgårdar kunde beviljas bidrag för vallar och betesmarker efter en omläggning av EU:s jordbruksstöd, men att hästar tidigare inte räknats till lantbrukets djur.

Ström beskriver att hon blev övertalad att söka bidrag för att synliggöra hästföretagare i statistiken, vilket innebar administrativt arbete med fältkartor och grödkoder. Hon upplevde att med stöden följde kontroller, som en gång ledde till att en tjänsteman mätte och justerade en grödkarta till en kostnad som hon bedömer vara högre än eventuella besparingar. En annan gång hittade hon en myndighetsföreträdare i en sommarhage som var klassad som naturskyddsområde, där markpartier som föranlett skyddsklassningen diskvalificerades för stöd.

Hon noterar att byråkratin inte tycktes tåla invändningar, med hänvisningar till EU. Bidragen kunde avstås, men andra pålagor var svåra att undkomma, som en nationell registrering av hästar trots att de redan hade EU-pass. Registreringsavgiften i Sverige var enligt Ström tre till fyra gånger högre än i Danmark och Finland, utan att hon fick svar på varför.

I höstas förbjöd Jordbruksverket triangelmärkning av hästar, med motiveringen att den inte var veterinärmedicinskt motiverad och av djurskyddsskäl. Inget alternativ angavs, vilket enligt Ström kan leda till att hästar i onödan går till slakt eller riskerar att säljas vidare som ridhästar. Vid årsskiftet blir samtliga veterinärer skyldiga att rapportera in alla läkemedel de skriver ut. Källor: Helsingborgs Dagblad, Sydsvenskan