Insändare kritiserar regeringens biståndspolitik
En insändare i Dagens Nyheter anklagar den sittande regeringen för att föra en omoralisk och populistisk biståndspolitik. Författaren Lars Wedén menar att biståndet till utsatta länder och befolkninga...
En insändare i Dagens Nyheter anklagar den sittande regeringen för att föra en omoralisk och populistisk biståndspolitik. Författaren Lars Wedén menar att biståndet till utsatta länder och befolkningar befinner sig i en kollaps, med dramatiska nedskärningar globalt.
Sverige minskar enligt insändaren biståndet och styr om pengarna till projekt som är nyttiga för Sverige, inklusive att smörja korrupta makthavare i Somalia. Insändaren framför kritik mot biståndsminister Benjamin Dousa (M) genom att beskriva hur han nästan grät när han beklagade att fungerande projekt måste avslutas för att rädda Sveriges ekonomi, vilket insändaren tolkar som tecken på cynism. Insändaren efterlyser fortsatt och ökad stöd till Ukraina, men inte på bekostnad av biståndsbudgeten.
Neddragningarna har redan lett till avbrott i framgångsrika projekt i flera länder, och minskningen sker i en värld där biståndet blir allt mer nödvändigt på grund av klimatförändringar, krig och befolkningsökning. Insändaren kritiserar också minskade insatser för familjeplanering och anklagar regeringen för avsaknad av empati och vetenskaplig grund.
En annons i Dala-Demokraten lyfter fram att biståndsminister Benjamin Dousa har fått i uppdrag att städa upp i biståndet, vilket har lett till att svenskt utvecklingsbistånd målats upp som slöseri trots att OECD rankar det som ett av världens mest effektiva. Regeringen har valt att avsluta samarbeten med några av världens fattigaste och mest konfliktdrabbade länder, inklusive Afghanistan, Mali, Burkina Faso, Sydsudan, Jemen, Irak, Myanmar, Kambodja, Tanzania, Moçambique, Zimbabwe, Liberia och Bolivia. Svenska ambassader stängs i flera av dessa länder.
I Peru däremot ska ambassaden öppnas på nytt, vilket enligt Dousa ska leverera på svenska intressen. Peru har beslutat att köpa 24 Jas Gripen-plan i en affär värd omkring 33 miljarder kronor, vilket tyder på att vapenaffärer väger tyngre än utvecklingssamarbete. Samtidigt pumpas skattemiljarder in i militär upprustning.
Källor: Dagens Nyheter, Dala-Demokraten