Forskning visar ökad allergisensibilisering hos barn

Distriktsläkare Joakim Bunne har avslutat tio års forskning om allergi hos barn och är oroad över att förekomsten av allergiantikroppar, så kallad allergisk sensibilisering, bland skolbarn har ökat över tid. Han disputerade i aulan på Sunderby sjukhus.

Joakim Bunne är distriktsläkare på Hortlax hälsocentral i Piteå och har under tio år kombinerat patientarbete med forskning inom astma och allergi hos barn, med handledning från professor Eva Rönmark på OLIN-studierna. Hans forskning har fokuserat på allergisk sensibilisering, vilket innebär att allergiantikroppar utvecklas mot specifika allergener som livsmedel, pälsdjur eller pollen. Sensibilisering mäts vanligtvis med pricktest på huden eller blodprov, där blodprov är vanligast i svensk sjukvård idag.

Sensibilisering mot luftburna allergen är en stark riskfaktor för astma, den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn, och för allergisk rinit (hösnuva). Förekomsten av dessa sjukdomar ökade globalt under 1900-talet, även om det finns få studier från senare decennier.

I sin forskning använde Bunne tre barnkohorter. Den första från 1996 omfattade alla barn i årskurs 1 och 2 i Luleå, Piteå och Kiruna, med 3 430 barn som svarade på frågeformulär – ett deltagande på 97 procent. Pricktest mot tio vanliga luftburna allergener gjordes på barn i Luleå och Kiruna. Bunne noterar att han själv, som var 8 år då, ingår i denna kohort, även om inga pricktest gjordes i Piteå.