Forskning visar komplexa samband mellan livsstil och hjärtsjukdom

Mireille Rydén, specialistläkare i kardiologi och internmedicin på Länssjukhuset i Kalmar och doktorand vid Linköpings universitet, disputerar den 17 januari med forskning om livsstilsfaktorer och hjärtsjuklighet. Hon har studerat psykosocial stress, kolesterolsänkande medicin, kostvanor och sömnkvalitet hos hjärtpatienter samt en grupp medelålders män i relation till risk för hjärtsjukdom.

Forskningen visar att hälsosamma livsstilsförändringar som kan minska risken för hjärtkärlsjukdomar ofta är svåra att införa i vardagslivet, vilket stämmer med vad man ser bland dagens hjärtpatienter. Trots väletablerade rekommendationer om god kost och rätt livsstil följer inte alla patienter råden. Att motivera till kostförändringar som ökat intag av frukt, grönt, fisk och fibrer samt minskat intag av rött kött och härdat fett, samt livsstilsförändringar som att sluta röka, stressa mindre, öka fysisk aktivitet och hålla normal vikt, är svårt.

Stress ökar risken för hjärtinfarkt, och ett speciellt "bråttom-beteende" (typ A-beteende) hos vissa individer verkar öka risken ännu mer. I samband med stress utsöndras stresshormonet kortisol. Flera studier har visat att brist på karotenoider, som är skyddande antioxidanter i färgrika frukter och grönsaker, i blodet ökar risken för hjärtinfarkt.

Nästan alla hjärtpatienter medicineras idag med statiner som sänker kolesterolvärdet och minskar inflammation, vilket tros minska risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. För att ytterligare minska risken behövs livsstilsförändringar. I avhandlingen ingick hjärtpatienter som gick en kognitiv beteendekurs där individer med "bråttom-beteende" fick lära sig hantera vardagsstress. Deras nivåer av stresshormonet kortisol mättes före och efter kursen. Patienterna kände sig mindre stressade efter kursen, men deras stresshormonnivåer var oförändrade.

Forskningen tittade också på orsakssamband som kost, fysisk aktivitet, rökning, vikt, kön, ålder och inflammationsmarkörer i blodet i relation till olika nivåer av karotenoider. Karotenoidnivåerna i blodet påverkades inte av intag av frukt och grönt, utan samverkade med kön, fetma, nivån av "bra" kolesterol samt nivån av MMP-9, som är en markör för akuta kärlhändelser. Rydén säger att forskningen har funnit vissa samband men också visat på komplexitet, och frågor om varför förändringar är svåra och hur vårdpersonal bäst kan motivera till dem är fortsatt obesvarade.