Flödesschema i Pajala hjälper smärtpatienter undvika läkemedelsberoende

Personer med långvarig smärta riskerar att utveckla ett beroende av läkemedel. I Pajala används ett flödesschema som ska göra att smärtpatienter i stället får rätt hjälp från början. Tidiga och synkroniserade insatser kan förhindra att personer utvecklar ett beroende av smärtlindrande läkemedel.

Fysioterapeuterna Maria Larsson och Christina Klingestål tar emot i sina lokaler på Pajala hälsocentral. Båda har jobbat länge i vården, 25 respektive 17 år, och under den tiden mött många patienter med kronisk smärta i rörelseapparaten. Tidigare hände det att patienter återkom gång på gång, år efter år, både till fysioterapeuterna och till andra yrkesgrupper på hälsocentralen. En del utvecklade dessutom ett beroende av tunga läkemedel och kunde vädja eller kräva att få mer medicin utskriven.

Den förre hälsocentralschefen Thomas Schimke uppmärksammade problemet och initierade en kartläggning, som mynnade ut i ett flödesschema som fortfarande används. Patienter tar ofta en första kontakt via telefonen. Om det gäller problem med rörelseapparaten, exempelvis nerver, leder och skelett, får de en tid för att träffa en fysioterapeut eller rehabkoordinator. De fyller i ett frågeformulär om deras problem, den långa Linton-screeningen, för att identifiera om han eller hon är i riskzonen för att utveckla kronisk smärta. Vid 90 poäng eller mer ska hela eller delar av det multimodala teamet kallas in, utifrån patientens behov.

I teamet ingår läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog och avancerad klinisk specialistsjuksköterska, som alla bidrar med kunnande utifrån sina professioner. Flödesschemat innebär även att en fast vårdkontakt utses, att en rehabiliterings- eller behandlingsplan formuleras och – om behovet finns – att tung smärtmedicin trappas ut.

Maria Larsson säger att flödesschemat ger en plan för hur de ska möta patienter som har eller riskerar att få en kronisk smärtproblematik. De periodvisa insatser som fysioterapeuter tidigare hade att erbjuda ledde inte alltid framåt när det gällde patienter som utvecklat långvarig smärta. Nu jobbar de tillsammans med patienten och övrig personal, det finns en helhetssyn och en planering. Christina Klingestål och Maria Larsson konstaterar att flödesschemat är till god hjälp, både för de som fysioterapeuter, för deras kollegor på hälsocentralen och för patienterna. Flödesschemat gör personalen tryggare och bättre förberedd.