Biomedicinska analytiker i Norrbotten uppmärksammar bristyrke

Biomedicinska analytiker (BMA) är ett bristyrke inom vården, vilket Katharina Lundborg på Sunderby sjukhus i Norrbotten konstaterar. Hon har arbetat som biomedicinsk analytiker sedan 1977 och ser positivt på den tekniska utvecklingen inom laboratoriemedicin.

Utbildningen till biomedicinsk analytiker är treårig och kräver naturvetenskaplig gymnasielinje. I dag finns närmaste utbildning i Umeå, men det finns ingen utbildning i Norrbotten, vilket Lundborg menar kan göra det svårare att rekrytera. Hon hoppas att fler ska vilja utbilda sig till yrket.

På Sunderbyn har laboratoriet fått en ny automationsbana där tusentals rutinprover och vissa mikrobiologiska prover sorteras och analyseras med toppmoderna instrument. Lundborgs specialområde är hematologi, vilket innebär analys av blodprover för diagnos av sjukdomar i blodbildande och lymfatiska system. Proverna går till ett instrument där celler fotograferas och granskas digitalt.

Fram till för några år sedan användes mikroskop för granskning, men nu görs det mesta digitalt. Proverna skickas inte längre med buss från hela länet, utan till inläsningsstationer på flera platser i länet, med planer på stationer även i Kalix och Kiruna. Denna utveckling kortar tiden för svar väsentligt.

Lundborg konstaterar att allmänheten ofta inte vet vad en biomedicinsk analytiker gör, trots att de har en viktig uppgift i att ta fram underlag för diagnos och uppföljning av behandlingar. Hon menar att Laboratoriemedicin i Norrbotten, med verksamhet på sjukhusen i Gällivare, Kalix, Kiruna, Piteå och Sunderbyn, sticker ut jämfört med många andra labb söderut.