AT avvecklas och ersätts av bastjänstgöring i Norrbotten

Allmäntjänstgöring för läkare, i dagligt tal kallad AT, är på väg bort och ersätts av bastjänstgöring, förkortat BT. Förändringen är ett led i att anpassa läkarutbildningen till omvärlden och kommer samtidigt göra det lättare för utländska läkare att börja jobba i Sverige.

I Sverige har läkarutbildningen fram tills nu varit fem och ett halvt år lång. Den som går ut måste sedan göra AT för att bli legitimerad läkare. I andra länder i Europa är utbildningen istället sex år och man får sin legitimation vid examen. Från och med 2021 har även den svenska läkarutbildningen förlängts till sex år och studenterna kommer precis som i andra EU-länder att få sin legitimation direkt. Än så länge pågår den kortare och längre utbildningen parallellt, men i takt med att studenterna som började 2021 går ut kommer AT-utbildningen att avvecklas. Istället ska de få göra BT. Precis som tidigare krävs också specialiseringstjänstgöring, ST, för att bli specialist.

László Tóth, Magnus Tufvesson och Maud Sjödin är alla läkare i Norrbotten med olika erfarenheter och specialistkunskaper. De är också studierektorer för AT-läkarna och har nu fått i uppdrag att vara med och utforma den nya BT-utbildningen i länet. Maud Sjödin är dessutom studierektor för ST-läkarna i allmänmedicin i Älvsbyn och Piteå och för de läkare som väljer att kombinera sin BT-tjänst med ST-tjänst, så kallad integrerad BT.

Konceptet med bastjänstgöring startade redan 2021, samtidigt som läkarutbildningen förändrades i Sverige. Den första kullen som har studerat i Sverige där alla ska göra bastjänstgöring går ut först 2027. Men BT:n är redan i full gång. De som gör BT i dagsläget är studenter som har pluggat till läkare utomlands – både nyexaminerade och färdiga specialister. När de kommer hit och börjar jobba behöver de lära sig hur samhället fungerar tillsammans med sjukvården. Tanken är att det ska bli en likriktning. Oavsett bakgrund ska alla som har gjort BT kunna det som behövs för att börja jobba som läkare i Sverige, säger Maud Sjödin.

De utländska läkarna ansöker först om en svensk legitimation hos Socialstyrelsen, vilket bland annat förutsätter att de klarar kraven på färdigheter i svenska. Sedan ansöker de om BT. Hittills handlar det om ett 20-tal personer som har studerat i ett annat land och börjat sin bastjänstgöring i Norrbotten. Det är en stor förändring jämfört med tidigare då läkare som var utbildade inom EU fick gå ut och arbeta så fort de visat att de kunde språket.